Article Image
12 öceråt gifver formen af en bestämd tillvitelse, till hvilken man sörgårves estersöker ungot ä-sAASULAUHUens tal. Man maste således medgifva, att, om författaren är, hvad han uti un derskriften till art.keln kallar sig, den om sin heder ömtålig militär) så är han likväl derjemte en ganska oärlig, hvilket icke litet förringar värdet af den första egenskapen, och hans sentimentala utgjute ser hafva förlorat ick blott all efekt, då de grunda sig på en uppsåtiig förvrängning af en annans ganska oskyld ga ord, utan hvad värre är, Lars Larssen skulle, om han ville, kunna derför i sin tur draga honom till ansvar. Men den som uoga betraktar hela artiken, skall uti stilen deraf igenkänna ett sådant syskonstyrke med Minervas vanliga ordvändningar, att det knappt kan betviflas, det den är bade aflad och född i den gamla Sibyllans egen fatabur, som, enligt hvad förut är allmänt kändt, med särdeles förkärlek omfattar sådana tillfällen der hon kan få tussa ihop folk, eller samla sorl öfver någons hufvud, särdeles när det gäller yttranderätten eller den liberala pressen; och framför allt kunde tillfället naturligtvis icke försummas, då hon fick ett så godt ämne til! uppslag att bearbeta, som militärens alltid öma känsla för sitt ständs obefläckade anseende. Detta lärer dock , om det någongång verkligen hotas eller skymfasicke behöfva Minervas försvar , och det torde mycket kunna sättas i fråga, huruvida icke pluraliteten af vara medborgligt sinnade militärer rent af skulle försmå att ifran en sådan hand antaga detsamma. Den i artikeln såsom nagot annat riksdagsyttrande åberopade strof, att Svenska militärer uti blifvande krig kanske skola sönderrifva sig med knapp— — tLLWeee Q OO-ae — nålar, för att som blesserade erhalla pen ioner, hafva vi icke observerat uti uågon af Ståndens förhandlingar eller eljest i offentligt tryck på annat ställe. Den torde saledes, intilldess källan citeras, få antagas såsom en produkt af samma fabrik som reflexionerna, hvilket ock synes så mycket mera sannolikt. som Minerva, når hon nagon gång for omslag skull på sitt vis vänder sig mot vederbörande . sjelf uteslutande haller sig vid knappnälstyng. ) I l I

23 juli 1834, sida 3

Thumbnail