Article Image
vationer, intagne i Bihanget till Riksståndens Protocoller vid 1829 års Riksdag 4:de Samlingen 3:dje Afdelningen, lika:om till discussionen i Borgaredtandet enligt dess Protocoller af 9 Juli och I4 October 1829. Om desse varit i deras sammanhang läste af Red., kan jag ej föreställa mig, att Red. funnit sig kunna framgå med det tillmäle mot mig, dess ofvan citerade artikel innefattar, och då jag ännu har svårt att tänka mig, att Artikeln är Red:s egen, hade jag äfven väntat, att ensamt det skrifsätt, dess författar: valt, skulle för Red. hafva ådagalagt, att författaren mera afsåg persen än sak, och att Red. deraf bordt finna sig erinrad, att ej , utan närmare undersökning, i dess tidning trycka det insända. Efter detta förklarande, för hvilket js utber en plats i Tit. tiduing, skall jag visserligen ej besvära hrurken Red. eler dess ej namngifne Correspondent eller Insändare, med något vidare ordande om hvarken det redan anförda, eller hvad Tit. kan finna för godt vidare intaga uti dess tidning af eller om mina riksdagsmanna yttranden och åtgärder. Desse hafva hittills varit, och skola, med Guds hjelp, hädanefter blitva, utan allt afseende på loftal eller förtal, grundade ensamt på min öfvertygelse om rätt, och huru jag, efter min omdömesförmåga, bäst skall kunna motsvara Götheborgs Borgerskaps förtroende uti dess så många ganger förnyade updrag att vara dess Riksdagsfullmägtig, utan att jag någonsin sökt detsamma. Stockholm den 2 Juni 1834. B. II. SANTESSON. — — — — — w— — (Afskrift.) Begagnande det förbehåll, jag tagit mig friheten göra, så väl före, som efter Discusionen den 5 och 6 dennes öfver Banko-Utskottes Betänkande N:ris 6. 7 och 8, anhaller jag nu, efter att hafva sökt uppfatta det hufvudsakligaste af de anmärkningar, som inom Högtirade Standet blifvit giorde, äfvensom hvad emot dem blifvit af flere Ständets Ledamöter yttradt, få öfver saken i sin helhet anföra nägra ord: Om, å ena sidan, det ej far förtänkas, och visserligen icke förefallit någon Banko-Utskottets Ledamot oförväntadt, :tt i ett ämne, som utgör hufvudändamälet för detta. Riksmöte, och hvilket ingriper i alla samhällsförhållanden-asigterne skola vara högst skiljagtige, och vid deras yttrande äfven framställer: sig betänkligheter, farhågor och beräkningar af den: mest olika art; så anser jag, å den andra sidan, nåra gifzät, att en hvar, som sökt uppfatta det här ifrågavarande ämne helt och i sammE nisteng, och ju nurmare man hunnit taga kännedom deraf, samt tänka sig in deruti, gör Utskottet den rättvisa, att dess. förslag utgör ett helt och cm usequent utfördt arbete, och som i allt det hufvudsakliga fullkomligt motsvarar alla skäliga anspråk samt billiga lörväntantlen från Rikets ropresentanters sida af deraombud för denna grannlaga angeläveuhkets. förboredande och utvecklande. Med sådan övertygelse för min enskilda det, anser jag ock oskiljagiis den skyldighet, att tili-ee det de anmärkningar, som man cjort under Betänkandets behandlande, punktvis frumstäldt, icke i utsa frans. eller, om IBanko-Utskottet i första, och Rikets Ständer i andra rummet, skule sästa något afseende vid dem, föranleda en rubbning af det sammanhang, som ämnet igenom Utskottets behandling fatt, och hvilket är så väsentligt för det helas goda gång och varagtiga bestand; och jag anser det derföre vara, om icke ett aliggande för dem, som yttrat sine asigter vid flere eller de fleste delar af Betänkandet, dock ingalunda otjenligt. att. man: gör sig sjelt, så väl som, i kort sammandrag, Utskottet. reda för den sammanhallning, man med sina anmärkningar önskar, att det hela far bibehalla, eller, om möjligt. ytterligare vinna, förmedelst de jemkningar i sättet att tillvägaga , som utgöra enda och egenteliga ändamålet af anmärkningen.. I sadan välment afsigt anhäller jag, nu få i största möjl. korthet uttrycka den hos mig allt mer och mer stadgade öfvertygelse, att Utskottets förslag och tillstyrkande i dess Betänkande N:o 6, i deras Sammanliängande helhet och klokt handhafde, tillämpade och utförde af den blifvande Banko-Styrelsen, icke innefatta grundad anledning: att förutse: deraf någon våda; besarande af en sådan, såsom möjlig, eller nära, efter de olika föreställningar en och. annan gör sig. derom, skall dock ytterligare förekommas och häfvas, om a) Banko-Utskottet, med fästande afseende till de i Riks-Stånden derom gjorde anmärkningar, jämkar föreskriften om det förhållande, till hvilket BWB. HMini AM om

14 juni 1834, sida 3

Thumbnail