I I .AA NMVAÄATR AA RVMIANTM LARV — (— ADMINISTRATION. Under diskussion af Banko-Utskottets förtjenstfulla Betänkande igenfinner man hos en af våra Riksdagsmän samma principlösa, på ingen beräkning grundade , omdöme uti bank-angelägenheterne. som denne visade under förra Riksdagen. Då skulle, å tout prix, en proportion af Silfver anskaffas, svarande mot Sedelstocken, som 5 till S. Geli de åtgärder, som deraf blefvo en följd, hade vi att tacka för Kursens uppjagande under förra året; nu deremot synes honom knappast 1 del Silfver, mot 4 delar Sedlar, vara erforderlig för realisationens bestånd. Banken kan icke släppa ut nog Sedlar, och synes han bry sig föga derom, om Bankens organisation motsvarar den solid tänkande allmänhetens förväntan. Han synes endast åsyfta att erhålla en Bank, möjligen passande för sig sjelf, och Credit, Credit för alla tyckes vara hans valspråk. Vi tro icke, att vi häruti misstagit oss och hänvisa till dess anmärkningar vid ofvannämnde Betänkande. Jemväl Han räds för strypsystemet och yrkar derföre att lån aldrig må tryta, utan att besinna, att medgifvandet af hans önskningar just medför ett strypsystem. Han vill ej höra talas derom, att Bankens tillgångar göras disponibla, hvilket likväl är det enda medlet för Banken, att för näringarne och rörelsen blifva mera allmänt nyttig, än som nu är tilltället. Han låtsar icke förstå att de stående lån, som Banken lemnar, äro för Banken och allmänheten ett dödt kapital, hvaremot lån på korta betalningsvilkor lemnar Banken tillfälle att bereda lättnad åt många, samt fyreller minst tre-dubblar cirkulationen af penningarne. Näringarne och rörelsen erhålla inga förlagsmån derigenom, att Bankens biträde inskränkes inom den illa beräknade, tränga verkuingskrets, inom hvilken detta biträde nu befinner sig; utan derigenom, att allmänheten förvissas om ett hos Banken alltid öppet låne-understöd, mot korta betalningsvilkor och goda -äkerhater. Derest Bankens utestående fordringar, på langa aterbetalningsvilkor, vid bestämda afbetalningarne, icke förbjudes till förnyelse, samt Banko-Discont och I 2 1 . . — —Ä — . . 0 2 Läne-Contorens fordringar ej en gäng på 30 är ia indragas, för att göras truktbara medelst lan på korta terminer, dä mäste ock Bankens verksamhet. alltid förblifva uti det lama tillstånd, uti hvilket den nu beffnner sig, erbjudande inget verkligt gagn åt någon näring. — Detta ullt . hörande till jörsta la grunderne för en Bankadministration, tyckes vär man dock icke inse, Vi anse vår pligt vara att följa våra Rik-dagsmåns utlatanden, för att låta dem veta, huru den tänkande allmänheten i Götheborg bedömer deras åsigter och åtgårder, och vi anse dem pligtige att lyssna till den allmänhet, som kallat dem, hälst då det gäller det allmänna, och icke något, beträflande Götheborg enskildt. För att emedlertid hjelpa dem, som haft nog rådrum att förskafta sig upplysningar deruti de sjelfve tyckas ingenting förstå eller vilja första, så hafva vi förskaffat oss nedanstaende resum af den stora Franska Bankens administration, hvilket torde afnjelpa den obestämdhet, uti hvilken man nu befinner sig, rörande fixerande af erfordelig proportion Silfver mot Sedlar, samt visa den oberäkneliga nyttan deraf för Banken att, så mycket möjligt är, äga disponibla tillgångar. Resume om Franska Bankens förvaltning. (Öfversättning.) Franska Banken (la Banque de France) grundades år 1800; Dess privilegier förnyades 1806, och de sortfara till 22 Sept. 1843. Primitiva, effektiva, Capitalet bestod uti 45 millioner franes inskjutit å 11 45000 Actier. År 1808 intogs lika många nya delägare, hvarigenom ock reserv-fonden, Capitalet, höjdes till 108 milioner francs. Nu äges Bankens Actier af 3827 Individer. Bankens Operationer bestå uti följande, neml.: 1:0) Discontering af vexlar, reverser och andra förbindelser, ställda till ordres, ej löpande längre än på 3 månader; hvarigenom nåringarne och rörelsen understödjas. Den assisterar jemväl uppbördsverket, medelst förskotter å gifven uppbörd eller å bons på Trsoren. 2:o) Banken lånar uppå Silfver och Guld, myntadt eller omyntadt. 3:o) Banken mottager uti förvar effekter, som icke äro för volumiösa, samt ansvarar derföre mot en ringa afgift. 4:o) Banken håller löpande räkningar, på grund af uti Banken insatte medel, och debiterar derföre inget arfvode. Men den godtgör er eller nägon oe — — n O 11 — 11