Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 maj 1834, sida 3

Styckegods. PENNINGAHR OCH INGA PENNINGAR. (En IIUumoristik efter Saphir.) Menniskoslågtet indelas i tvenne slags menniskor; i menniskor, som hafva penningar, och i menniskor, som icke hafva penningar. Men desa sednare äro egentligen icke menniskor; de äro nemligen antingen sartiga djellar, etter ta!modighnetens och saknadens Englar. Utan penningar, utan tänder och utan hustru, komma vi till verlden: utan penningar, stundom utan tänder och utan hustru, gå vi åter ur verlden. Intill dess man far tänder och hustru har man feber, plagor, passioner ock krämpor af alla slag: har man en gang fatt dem, så plåga de en ofta hela året om, och mau maste ofta skilja sig bade från tand och liHStru. Yänderua och inistrurna komma al sig sjelf; men man mäste vårda dem zorgfälligt, eljest blitva de lätt gropiga; och då är mar väl fast ! Men penningar komma icke af sig sjelf, och ofta lemnar menniskan verlden, utan att hafva haft penningar. Man säger: Penningar circulera icke rätt bland folket? — Detta är falskt. Men råtta folket circulerar icke bland penningar! Eudast rätta folket hade penningar, så komme penningar nog att cireulera bland tolket! ltvilka halra penningar? Rikt folk! men deri ligger kuuten. Endast de fattige hade penningar, då först skulle man få se hvad för en fattig djetvul — ? mangen rik knase vore! Det år ingen konst att vara rik, når man bar mycket penningar, och det är ingen förtjeust att vara fattig, när man inga penningar har. Hvad är Penningar? Penningar äro en Liffra, som endast fär stort värde genom nullar, som hänga sig sjelf bakefter. — Penningar äro en nnetall-stöfvelklack för eu myckenhet småfolk, på det man skall tro, att de åro lika stora vom andra. — Penningar äro en accent grave på ett annars stumt e. — Penningar äro hos mången metall-handtaget till ett hjerteringband , som invertes är afryckt. Men hvad är inga Penningar? Inga penningar är en ting, hvaraf alla toma fickor äro fulla, och som hvar och en menniska, hvilken intet har i handen, kan gripa med fingrarne. Inga penningar är ett Alibi af ett väsende, som skulle bevitna, att vi verkligen äro till i verlden. Inga penningar är en consensuel plåga, som förorsakas oss af en Fortanas ihallande obstruktion. — Inga penningar är en svag invitation af naturen, till att sätta sig I kukl. Inga penuiugar är en falsk blygsamkhet bos våra fingrar, så att man tror att de icke kuuna räkna till tva. lnga penningar år var andes såttanude pa vatten och bröd, det vill säga: på poesicus vatteu och på brödreteu-ka