Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 april 1834, sida 3

ETT ORD I SIN TID. I en tid, då man i Hufvudstaden — och dertill under påstående Riksdag — söker tillgripa de vapen, som historien och erfarenheten lärt oss att endast de argaste parti-tider velat framlocka; då den låga egennyttans och servilistnens fega trälhjon söka bemantla sina ohemula afsigter med populära fraser, som senast nu varit fallet med Stockholms Dagblad och Journalen, till allmånheten förvillande och förledande; då oligarkins besoldade penntrupper och parlörcorpsför hvilken senare vi dock numera icke anse oss hafva något att befara för den goda sakens framgang, sättas i rörelse mot den framskridande utveckling af den hos nationen vaknade medborgerlighetsandan; då, med ta ord, intet medel anses heligt för att hos folket injaga misstroende för medelklassen, för denna klass till hvilken folket vädjat, och hvilkensom nu vid Riksmötets början skett, till befrämjande af sitt och sine mindre upplyste samhällsbröders interesse, med desse gått hand i hand; då synes det, mer ån någonsin, vara hvarje rättsinnad publicists pligt att upplysa om opinionen i landet. Wi gå härmed att i vår ringa mån dertill bidraga; och adressera oss till dem, som folket, och beklagligtvis ofta insinuationer, kallat att bevaka dess konstitutionella rättigheter, och hvilka inkommit på lycksökeriets tummelplats. Magen J besinna, att J, samfäldt och hvar och en enskildt i sin bygd, ären underkastade opinionens dom, och att denna opinion, för att med någon omskrifning nyttja en annan tidnings ord, ingenstädes kan vara mera inkorruptibel än i Provinserne, der hvarken förståndet rubbas af Sofisters deklamationer eller hjertat döfvas af inflytelser från högre ort. Här har den, nemligen opinionen, utvecklad under lugn besinning, uttalat sig så: Det folk är ej värdigt friheten, som, utan uttryck af sitt billigande eller obilligande, tillåter sina ombud bertskänka den ena konstitutionella rättigheten efter den andra, (man har sig bekant Götheborgs Representanters sträfvande i frågan om nya Redaktion af 72 R. F.,) för att allt mer och mer ställa det under maktens förmynderskap; ty koncession af ett frihetens attribut gifver oftast anledning till koncessioner af flera; och dessa ombud skola tacksamt välsignas för ett bättre sakernas skick, eller brännmärkas såsom den laga egenupttans fega trälar, Åsom käknöjdhetens lethargiska heloter. såsom konsiderationernes föraktningsxärde galerslafvar, såsom fosterlandets onaturlige Säner och folkets känslolöse bröder. J ären ännu i tillfälle förvärfva Era kommittenters tacksamhet och erkänsla: måhända fordren J, att vi skola anvisa Er vägen. Na väl! — upplys Regenten em obelåtenheten i landet, medverken att aflågsna fråm hans person den omgifning, som är menlig för allmänt väl: denna omgifning , som, trotsande på saknad ansvarighet i styrelsens organisation, längt för detta förverkat nationens förtroende; tolken, bland annat, för Konungen, att natiouen lifligt önskar se att vår närvarande Dynasti söker sitt stöd i folkets kärlek, att propositioner om anslag till befordrande af allmär upplysning äro kärkomnare än de, som den föreslagna extra budgetten har för ändamål att betäcka; gören detta, — och Konungen skall, upplyst om folkets verkliga belägenhet, sluta sig närmare fill den oförderfvade delen af Svenska folket, och genom dennas kraft, befriad från de lycksökare som illfänas att göra sig oumbärliga genom skefva framställningar om opinionen i landet, rycka Sverige ur sin stationära belägenhet och inom få år föra det till en i häfderna okänd styrka.