Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 mars 1834, sida 2

— — nars djup upptagen en så kallad Armring af guld. vägande 535 cater: och är detta fynd, af Handlanden A. Andersson här i Staden, imlenmadt . Koncl. Poliskammaren för att å vederbörligt ställe anmälas. — Engelka posten af d. 7 medför underrättelse, om Nayadems, Berg, ank. fran Söderhamn, t. Lissabon, d. 19 Febr.; samt Arices, Scherman, d:o f. New-York, t. Marseille, d. 25 d:o. — Friheten, f. Gefle, t. New-York, har stött på klippor vid Ön Bermuda, och måste lossa. — Aurora, Wicklanderf. Leith, har. passerat Island Wight, med förlust af segel. — Vi måste för dagen inskränka våra meddelanden rörande förloppet af Riksdags-afhandlingarne, till upptagande af utdrag af ett bref från var Correspondent, hvars innehåll, jemfördt med de underrättelser som Stockholms tidningarne meddela, kan bidraga till formerande af en sann ide örver de bullersamma tilldragelser i Borgarståndet, d. 10 dennes; — samma iyder scm följär — — — — — — — Äfven vill jag meddela en kort och sanfärdig historia öfver det, snart sagdt, revolutionära upploppet i Borgar-Standet, sistl. Lördag, som begyntes med: Att Helsingius, vid pass kl. Å till 2, uppstod och motionerade, att hela standet skulle besluta ej åtskiljas innan de afgjort 72 S., Grundlags-förändringssrågan. Ekstrand, Petre och Ekerman intonerade genast. Santesson talade emot motionen, såsom emot ordningen, då det berodde af Talman att föresla och följa föredragningsordning, likasom när Ståndet borde åtskiljas. Hemberg, Bådth, m. fl. instämde, och tillade om deras behof att få middag. Ekstrand hänvisade dem till Klubben. Helsingius uppgaf sina skäl, som voro att en gang fa fram den efterlängtade S. och afgöra den. Santesson uppgaf och sitt skäl, som var att ej blott intet få fram den i dag, utan att motionen borde hvila intilldess Bank-Lagen och allt hufvud-akligt om realisationens verkställande vore a Ejordt (oljud och buller). Santesson begärde ljud och att Talman ville tillaca honom då eller något längre fram, före Grandlagsfragornas forskande, uppläsa motionen ; uppläsning bifölls; nZottalades af ingen, men försvarades af nägra. Petre uppstod med begäran, att de som tänkte lika med Helsingius ville genast uppgifva det, och c:a :0 å 40 lupo fram till protocollet. Ändtligen fick Talman ljud och gaf tillkänna att, med all respekt för pluralitetens af Standet uttryckta vilja, hans alder och hälsa ej lilläto honom längre öfvervara sessionen, beklagande at Comm. Rad. Wijk var sjuk, hvilken annars i egenskap af Talman fatt taga klubban, — och gick sin väg, hvarmed sessionen slöt för den dagen. Tit. Ullbergs köld var ganska rolig: han bugade sig för Ståndet, då han gick, och sade: Ödmjuka tjenare, mina Herrar! och då han i förstugan mötte personer från Börsen, som undrade, att han kom före Standet från Session, sade han: ja, Gossarne äro onda, men sagta sig väl. ER