afseende på en billigare modifikation mellan gravationsbevis för större och mindre fastigheter. 3:o Att Bankens nuvarande Låne-Contor skulle, emot stadgade kontroller, jemväl få upplåtas åt enskilte, i sall af förändrade stadganden för lånerörelsen. 4:o Om ändring i nu gällande föreskrifter, att en del af tjenstemånnen i Rikets Ständers Bank skola vara af frälse börd. 5:o Om hypoteks-föreningar, och upprättande af förslag tills vissa generella grunder för densamma, hvaribland: att intekning alltid må gälla från den dag den är beviljad , och inrättande af förmyndare-Kammare. f:o Om ett i laga våg organiseradt assignations-system enskilte emellan. (Uti sistnämnde motion förenade sig flere af Ståndets Ledamöter.) Om realisation och angelägenheten deraf under nuvarande förhållanden. Götheborgs Riksdagsmän: Om inrättande, för Statens medel, af ett arbetsoch korrektionshus i Götheborg. I Ridd. och Adelns Plenum, d. 3 dennes, förekom Grefve v. Rosens motion, ang. belåning i Diskonten af nederlags Colonialvaror, hvilket bestriddes af Hr Silfverberg, D., såsom stridande mot principerne för Bankförvaltningen och realisationen, befordrande en större import m. m. — Grefve Cronhjelm, O. A., ville uppskjuta med sitt yttrande, intill dess grunderna för Bankens Lånerörelse komme under öfverläggning. Han tviflade likväl på, atc detta slags beläning lät förena sig med en förnuftig bankstyrelse. Frih. Boye, L., ville ej motsäga motionen, så framt den blott äsyftade ett nytt användande af Handels-Diskontens fonder, och ej var beräknad att minska lantillgangen för mindre jordbrukare och näringsidkare. Grefve v. Rosen, A., försvarade sin motion, under förmenande, att den skulle befordra transito-handeln: att den, längt ifran att äfventyra realisationen, skulle befordra, om ej dess bestånd, åtminstone dess välstånd: att ingen risk förefunnes, då Banken alltid ägde lätt realisera brandassurerade varor i pant för de utgifne lånen: Om Grefven sett orätt, vore det en tort för honom, ej förlust för Banken; hade han åter sett rätt, vore det en stor fördel för hela landet. — Sist på förmiddagen förekom Grefve Posses motion, till förmån för Motala Verkstad, lan till densamma eller dess öfvertagande af Kgl. Flottan. Endast i den sednare frågan debatterades. Amiralen Frih. Lagerbjelke, J., bestridde öfvertagandet på det högsta, och ingick dervid i en undersökning, ang. värt Sjöförsvar och dess behof af Machinerier m. m., bvilket föranledde icke blott ett svar af Grefve Posse. Ar., utan äfven ett detaljeradt interessant yttrande af Grefve Cronhjelm, o. A., deri han, i motsats mot Frih. Lagerbjelke, yrkade värt Sjöförsvars allt mer och mer utvidgade behof af Skärgards-flotta och Ångfartyg samt följaktligen af utvidgade Verkstäder och Machinerier, så vida vi icke skulle åxentyra att kunna helt och hället öfverrumplas af vär Östra Granne, som redan hade atta Ångfartyg och. i händelse af ett politiskt ströftag eller krig. med halfva antalet deraf kunde på nagra dagar från Cronstadt göra en liten tur i Stockholms obefästade, obevakade Skärgård, och utav att man ens genom Tolegrafer derom erhallit underrättelse hafva öl orsvämmat och plundrat hela IIu vudstaden. Detta vore visserligen icke att befara 22, men hvilken dödlig kunde svara för framtiden? För en dylik surprise kunde vi likväl aldrig blottställas, om till en början vi egde en altid vaksam Skärgardsllotta, med Angfartyg Åe.. Frih. Boye, L., bad om ursäxt, att han, såsom icke tillhörande Marinyrket. toge sig dristigheten att framställa nägra tankar. Han ville dock i detta hänseende icke rädtraga annat än sunda förnuftet: Hvad sade det? Jo: att om vär fiende skaffar sig fullkomligare försvarvapen, men vi behälla våra gamla, odugliga och ej följer honom efter, så få vi stryk: att om det ena slaget fartyg hindras af hvarje motvind, men det andra gär fram, i trots af motvind, så mäste det senare gå fortare fram än det förra och slutligen hur hugneligt skulle det icke vara, om vi, med t. ex. dubbelt antal Linieskepp emot dem vi ega, lage i Östersjön, men, i saknad af vind, måste helt stilla se på. hur en fiendtlig Rysk Flotta med sina Ångkartyg passerade förbi, för att låta landsätta trupper pa var kust? IIrr Rähen och Rosenblad, B., yttrade sig äfven emot hvarandra, rörande de vid Motala förfärdigade Postangfartygsmachinerierna. i