mer ibland fåren, är den modige BAGGEN icke att narras med: och en gang skail vår man, likasom fordom Israel, hafva brattats med en ENGEL , hvilken med K Efvan (venstra handen) gifvit konom ett slag på den rödblommiga kinden: men han har alltid hållit Continencen och. för att deruti kunna framhärda, nyligen skaffat sig en god Dosis Jönköpingssnus, af den bästa, med ett Lejonhufvud till vignett på Cardusen. A. Allting vet kära Bror, och det är just både roande och upplysande, att så här få språka med dig: men nu måste jag, för angelägne göromål, skiljas vid dig, och gå på verkstaden, den jag hela veckan icke haft tilltälle efterse, för Riksdagen skull. h. Farväl då, kära Bror! IIelsa P. så mycket. Nu mätte han vara inquiett vid sin hokarelisk, eftersom Polisen just i dessa dagar så illa anfäktar Hökarena, för Br ännvins-minuteringen. A. Åh! lappri. Polisen bryr sig icke om de förmösnare bland Societeten, eller gräddan af Skrået. Man gör sig alltid litet till, i början af året, i dylika saker. B. Hvarföre så? A. Det vet jag icke! — — — Mera en annan gång. ND C—