22 — ———ä— RR U—ö—ET—x — Q— —2 — ————————————————— — — — RIKSDAGS-NYHETER. Att upptaga den massa af motioner, som vid sednaste plena inom Standen gjorts, tillåter icke tidningens utrymme; efter motionstidens slut, den I Mars, torde vi dock blifva i tillfälle deraf göra ett sammandrag. — Bland våra Riksdagsmän har Hr Comm. Råd. O. Wijk motionerat: om rättighet att vid Lane-Contoret i Götheborg belåna varor, och Hr Leffler : om arfvode för de Borgare, som biträda vid Kronobesigtningar. — I Bonde-Ståndet har A. Danielson väckt fråga om Stadsprivilegiers meddelande till Lysekil i Bohus. jänska Skärgården ; samt af Olaus Ericsson (Bohus) om en imellan hvarje Riksdag permanent markegångs-taxa. — I Preste-Ståndets plenum, d. 17 dennes, afgaf Hr Professor Agardh ett högst interessant anförande, ang. Brännvinsbränningen. Det utgick från den synpurkt, att fyllerilasten, lika litet som någon annan last. hämmades genom yttre restriktioner, såvida lastens inre rot. råheten och den elakartade vanan, ej undanröjdes. Medlet härför vore utvidgade undervisnings-anstalter för ungdomen, närmare tillsyn af PresterskaI pet och strängare åtgärder å Kronobetjeningens sida m. m. Upphäfvandet af det såkallade Il emförare-gillets i Götheborg monopalium är föreslaget af tferr Vwern; likaledes motionerades; af Herr Santesson, indrag-— ning af VNexel-Controllörsbeställningarne i Stockholm och Götheborg. En Comite har af Kongl. Maj:t blifvit tillförordnad, som skall afgifva förslag till de förändringar i nu gällande tulltaxa och de öfriga, tullverket röran. de, författningar, som kunna anses af omständigheterne påkallade. Ordföran. den. är f. d. Presidenten, Stats-Radet Poppius, ledamöternes antal är 40, deribland Riksdagsmannen från Götheborg, Comm. Råd. Wijk, samt Landshöfdingen Grefrve Rosen. I myntregleringsfrågan föreföll d. 17 dennes, i Ridd. och A. plenum, en interessent diskussion, som öppnades af Frih. Kantzon, J. A., hvars anförande var af största interesse, och så mycket mera oskatthart, som allmänna opinionen i myntbestämningsfrågan var lemnad utan all ledning eller, rättare sagt, var blottställd för möjlig missledning genom det hvilande förslag till förändring i 72 8. R. F., hvilket, coute qwil coute, skulle genomdrifvas.