(Insändt.) Sedan nu, efter 18 års fredslugn och ifrån det Stats-utgifterne, sedan 1809 tills nu, blifvit förökte om 8 å 6 millioner R:dr, fråga uppstått att skuldsätta Svenska folket för 3 millioner R:dr B:co: så hemställes till hvarje rättsinnig Medborgares behjertande, om ej Götheborgs Borgerskap borde förena sig om det beslut, att meddela sina Riksdagsmän den alfvarliga instruction: att, hvad matt och steg än må vidtagas till fyllande af Statens oundvikliga behof, de ahlrig matte ingå pa att skulldsätta Nationen och sålunda öppna ett fält för vingleri med Statspapper. hvilket, Gudi lof hittills ej kändt i Sverige, är en pest utrikes och bragt manga gamla respectabla handelshus i olycka och förderf. Om skuldsättning skall ske nu, då vi lefva med alla makter i fred, hvad uträgar skola da tagas, om kriz tvingar till utomordentliga mesyrer? Med ett hushallsaktigt användande af de medel som anslogos vid sista Räksdagen, tycks man kunna komma ganska langt. Att anlägga försvarsverk vid hufvudstuden och att reparera gamla fästningar är utan ändamål. om hos Nationen kärleken för frihet och att försvara densamma utdödt. Wida bättre är då. att fatta ett asgörande beslut och försätta Regeringen, med alla dess förvaltningsgrenar, i medelpunkten af Riket. Ingen Svensk tviflar att, om man litar på folkets kraft och alla medel bli vidtagna att utveckla och organisera dess urgamla mannamod, ingen fiende skall lyckas att med framgang intränga öfver vara gränsor.