Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 februari 1834, sida 2

Red. har godhetsfullt fatt sig meddelad följande skrifvelse från en af de Passagerare, hvilka, med Diligencen fran Helsingborg till Stockholm, härifrån afreste d. 4 dennes; skrifvelsen uppstäldes och expedierades i största bradska, med express från Sollebrunn, och lyder, som följer : Sollebrunn, d. 4 Februari, kl. 2 morgonen. Till förekommande af falska rykten, som möjligtris kunna utspridas i G:borg, angitende den olyckshändelse, som triisut Diligzencen. hafva vi öfverenskummit afxända en express. för att säga er sanna furkullandot och derigenom lugna er. Kl. mellan I 10 kommo vi till ett ställe, beliget ungefär å mil från Svllebrunn , då vi utför en liten backe kamma i något för stark fart, så att Positionen, med den allt för mycket äfrerlaslade Diligencen , var ur stånd att styra densamma, hvilken störtade utför en precipis af 4 åå 5 almar; genast (JO den på silin, sedan kualtade den mn på taket och daan en gån på sidan. da der med hästar och allt stadnade uti en liten bäck. De passazerare. hvilka 1 san uti, blefvo obetydligt skadade: en Fransman, vid numu I3 111.1.:1, bröt vin anm, dock utan särdeles fara; bredvid konom satt Studer. Lang, hvilken, elluri sitUnde under, blef osxadad; II:r Itous och jag sltuppo, senvm Furvynens nätligt skickelse, ifrån nägon synnerliz skada, blott jag fick ett litet kal oSstraxct vid högra ögaut, och tinningen någo! blanad, sant min vensi;e arm litet lam, hvilket dvk föga kändes, de jag törjade arbeta förtriflalt. at! först komma ut. då mitt första rop blef på EB6os och sedan efier de andre ,ussaverarne. hvilka småningom krupa fram; men föreställ dig min förskräckelse, då jag. den ende, som ufun skryt sagt, äxde nägun fattning, saknar en af nussugeräarne, dena HngolTsmaurnen, som åkte på öppen plats (M. BREVELAJ: i mörkret känner Jag mig aUlig n framunder vagnen, der jag finner den arma själen, etter, rättare sagt, kroppen, ty andan hale redan figit; med surtriflans styrka sökte jag utt lufia upp vagnen, men förgåfves; de andra voro, som jug sjelf. kraftUsa ; jag undersökte hur han blifvit skadad, då jag fanm hunfvulskalen. på venstra sidan, intryckt och kalotten afsliten; allt hopp var förbi att fi honom till lifs. Då jag eftersåg de andra tvenne, var en vid namn Skogman (UnderOfficer) afdunad genom ett slag af stängslet, hvilket låg på hans bröst ; den andre, nemligen Postiljonen, var den ende som i denna dödstystnad lag och qved ; han har brutit ett par refben af sig. Slutligen får jag äfven nämna en stackars häst, hvill:en blifvit först berdös och sedan illa slagen ; och fick jag lillfälle att experimentera, medelst en liten kusf i dess nacke , som till höndrens stora förvåning genast bragte konom om lifvet. Diligenrcen är trasig ; vi fortsåtta om nägra timmar resan på houdragnar, med Diligencens bestålda hästar. . — Den arma Engelsmannen var några och tjugo år gammal, är gift och har 3:ne barn, skulle till Finland för att köpa trävaror. Vi förutse, att denna obehagliga och sorgliga tilldragelse kommer att menligt inverka på det förtroende, den så nyligen i Sverige inrättade Dili