Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1834, sida 2

(Insändt.) Argus nämner i postskriptum af sitt sista blad: Att, enligt hvad Alllehanda anfört, Regeringen skall latit falla tankan på Åutländsk skuldsättning. men att den i stället skall beslutit göra en framställning om utgifvande af Stats-Obligationer och gör dervid för egen del den anmärkning: Liksom statsobligationer och utländsk skuldsättning icke skulle vara detsamma, likasom de förre skulle bli utgifue, utan att negocieras utrikes. Argus täcktes förlåta, att vi häruti icke kunna instämma med honom. Om skuldsättning är oundviklig, så är väl alltid bättre att räntan stadnar inrikes, ån att den vandrar utrikes. Vi tvifla icke, att det behöfliga lanet alltid inom Riket skulle fås mot lägre ränta, än utrikes; ja, vi äro till och med på goda skäl och grunder öfvertygade att, om en Utlänning hitintills funnit betänkligt att, mot nästan pafliga vilkor, låna oss silfver, med rättighet att fa silfver i betalning, han troligen på inga vilkor för sitt silfver skall taga obligationer, lydande på pappersmynt, fran ett land, der en mäktig liga, lik en bedräglig gåldenär, bjuder till af alla kratter att undansnilla Kreditorernes