arligen i England producerade stenkolen, redan på stället äro mera värde, än allt det guld och silfver. som årligen i nya verlden frambringas, och att rörelsen med stenkol derstädes sysselsätter ett så stort antal händer, att deras arbetslön ensamt öfverstiger värdet af alla ädla metaller i Amerika, -Efter denna Skriftställares uppgift blifva årfigen i Stor-Britannien Aderton Millioner tunnor stenkol producerade, och dessa kosta på stället, då priset på tunnan antages fill 12 Franes 50 Centimer, tillsammans 225 Millioner Frances. Men provenuet af alla Södra Amerikas Bergrerk utgjorde vid början af Nittonde Århundradet, då dessa Bergverk befunno sig på högsta punkten af deras välstånd, enligt von Humboldt, endast 2173 Millioner Francs; saledes uppkommer en difference af 7? Millioner. Uaf detta förvånande resultat, som jemföreken af en enda brittisk handels-artikel med värdet af hela produkten utaf de Ådla metaller i Amerika leumar, kan man lätt sluta till, huru högst obetydligt och ringa värdet af allt befinligt guld och silfver måste synas, jemfört med totala värdet af de Varor af alla slag, hvilka genom alla folkslags handelsrörelser komma i omlopp. Åristoteles fann sig redan påkallad att bekämpa sine samtidas fördom, att de ådla metallerne endast skulle vara verklig rikedom. Uti hans politik (1 B. 9 Kap.) finna vi derom följande märkvärdiga ställe: — Då penningar framkommit genom utbytet, så uppstod ett serskildt slags vinningskonst: denna sysselsätter sig hufvudsakligen med penningar, och dess sträfvande rigtar derhän, att utforska hvarifrån mycket penningar kunna vinnas, ty detta synes vara källan till rikedom och skatter. i Åfven derföre tänker man sig, under benämning af rikedom, endast en mängd penningar. Likvisst är doek penningen i visst afseende något utan värde oeh ett lappri, ty den uppkommer endast af Samhålls-inrättningarne, icke af naturen. Ty om deras mening, som skola bruka den, åndrar sig, så blifver den icke mera nyttig och nödvändig, och den guldrikaste kunde icke dessenindre lida brist på de oumbärligaste lifsförnödenheter. Uppenbart orimligt är det att kalla en sak rikedom, som man kan hafva i öfverflöd, och under ägandat hvaraf man ändock kunde förhungra. Så berättar sagan om Midas, att i anseende till fans vinningslystna önskan, allt hvad honom tillfördes, blifvit i guld förrandladt. Derföre söka de, som äro betänkte på rikedonr och förtjenst. någon ting helt annat. Ty det gifves en annan vinningskonst och en annan rikedom, som äro enliga med naturen , och dessa tillhöra hushållningen (Economien): men den förra vinningskonsten tillhör bytes-vinningskausten, hvilken icke på alla sätt, utan endast genom bytes-penningar, förvärfvas. IIushalhnings-konsten har ett bestämdt mal; penningars förvärfvande är icke dess syfte, saledes har den också nödvändigt en gräns för sin rikedom. I verkligheten se vi likvisst motsatsen. Alla menniskor, som äro penningevinningskonsten tillgifne, sträfva alltjemt derhån, att endast föröka deras penniuge-besittning. I från en dylik ståndpunkt blifver också den mycket utlofvade frågan om hamdelsballance undersökt. — Först hänvises till svårigheten att med säkerhet utröna dess beständ, under det att de vanligen till grund för densamma lagda data kunna leda till mångfaldiga förrilleker. Föreställ eder, säger Droz, en Fransk Köpman utförer en laddning af Femtiotusende Frances öfver hafvet: dess försäljning och inköp lyckas och han aterbringar Varor för ett värde af Tvahundrade Tusende Francs. — Detta är visserligeu ett lysande företag, och icke dessmindre finner man derom uti handelsballancen under Artikeln Export: Femtio Tusende Francs, men under Artikeln Import deremot Tvähundrade Tusende Francs, hvarefter vi skulle hafva förlorat Etthundrade Femtio Tusende Franes. Men om en storm hade sänkt varorne för Tvahundrade Tusende Franes ned i hafvet. da stodo de icke under Artikeln Import, och Artikeln Export bevisade, att vi hade vunnit Femtio Tusende Frances. Vanligen blir handelsballancen beräknad efter vissa afdelningar, till exefter är. Men Nationernes rörelse slutar sig icke, som Sden med råtta anmärker, såsom Calendern eller Tullkamrarnes böcker. År länka sig till år, det tillkommande hänger syskonlikt vid armen på det förflutna, äfven en lång följd af är förmår icke, att nationernas handelsballance lemna en afgörande utredning, en enda tillfällighet kan jemna århundradens deficit. Akzk aT— aa PA 7A AD mm . —