varor, som de söka : öfver Holland och England går också vexel-coursen, och saledes hetalningsvägen. Huru kan fördenskull en Östersjö-regering förändra det och upprätta en direkt handel med Spanien? huru kan det, som endast beror af privata förbindelser och genom privat credit, ensamt förkofras, öfver allt af en Regering rigtigt bedömmas och med nytta inrättas? Vidare möter författaren fördomen af stora Staters utrikes handels öfveruppskattning. Då frågan är om Stor-Britanniens välstand, så åter, upprepar man beständigt med förvaning de stora talen, hvilka synas uti dess utförsol-ragister. Betioker man väl vigtigheten, jämför niau väl den inre rörekeos omfang; Hura nästan obetydlig synes icke den utrikes handeln emot den inre, åfven i sjelfva Stor-Britannien, hvars utrikes rörelse likvisst är den största i verlden! Omkring Sjuttio millioner Pund Sterling öfverhufvud belöper denna han le!. men vida mer än Trehundrade millioner utgöra de Britternes behofver, som deras inre handel omsätter. Pitt påstod redan, att Englands inre rörelse törhnöll sig till den yttre, såsom tio till ett. ti den oerhörda summan af 4213 million Pund Sterling (ungefär 4,875 milioner Gyllen), till hvilken sammanråäåknade beloppet af den Brittiska handeln uppskattas, belöper rörelsen i det inre 350 millioner Pund Sterl. (ungefär 4025 millioner Gyllen), och rörelsen med utlänningen endast 748 milliener Pund Sterl. — Till det totala af 7 323, 610,000 francs, hvartill Frankrikes handel och rörelse i det inre och med utlänningen uppskattas, bidrager den förra med 6,476, 160.000 francs (ungefär 3500: millioner Gyllem), och den sednare med icke fullt S47 million franes. — Af totala vårdet utaf de industriela afkastningarne, efter afdrag af värdet af rudimaterierne, hvilkes i StorBritannien uppskattas till 142,720,000 Pund Sterl. och af 216,817,000 Pund Sterling, som är totala värdet af växt-, djuroch mineral-rikes afkastningar, använder den egna consumtionen, innom landet, af den förra 110,236,000 Pund Sterling och af den sednare 2 l3. 788,000 Pund Sterling. — Lika förhållanden ära i alla öfriga Länder rum, endast att den inre rörelsen Är större eller mindre, i sawuma mohn som en lifligare och mera. utspridd näringsflit framskaffar medlen till en starkare consumtion, eller ett trögare framskridande af densamma inskränker dessa medel. Iär år egentligen rätta stället att taga vigtigheten af de förhållanden i betraktande, hvaruti för nationela välståndet varor fördelas emellan Landets invanare: Men det är icke massan: af de uti folkets besittning befintliga tingen, som afgör höjden eller lagheten af dess välstand. ufan fast mera endast och allenast massan af de uti dess besittning befintliga varor, desammas fördelning emellan enskilda och sättet huru de begagnasManga ådelar af Ryssland, de flesta Italienska Länder och många andra stater bevisa, att den största individuela rikedom kan. jemte en stor nationel fattigdom, äga bestand. På samma sått visar sig Englands höga nationela välstand mindre uti den oerhörda rikedomen hos dess stora landtegendoms-ågare, fabrikanter och köpmän, utan fastmera dernti. att den gemene man kan tillata sig större njutningar, än de lägre och sjelfva medelklasserne af samhället i de flesta andra Stater. Af de 2,911.333 familjer, hvilka år IS21 funnos i England, hafva, efter en i Ållgem. Zeit. (af 1825 N:o 279) mexddeiad beräkning , 75,592 atnjutit en inkomst af 1000 Pund Sterling och derofver : 565791 familjer en sådan af 100 till och med 1009 Pund; och 2,300.000 familjer en inkomst från 25 till 100 Pumd Sterling. Iuteressant i detta hänseende år den beräkning, hvilken en Fransk tidning ej långesedan lemnat öfver Frankrikes inkomster och befolkning, samt såttet hurn dessa inkomster voro fördelade emellan de enskilda. Sammanräknade beloppet af all inkomst i det nuvarande Frankrike: är här antaget till 0.306.759,000 Franes, och befolkningen till 62,252.000 Invånare. hvarefter således 198 Francs 33 Cent. för året eller 54 3-5:delsCentimer för dagen. skulle belöpa sig på hvarje person. Men. nu delar sig detta folknummer i atskil. liga klasser, af hvilka den första skattas till 152.000 personer, hvilka: tillsammans bekomma 608600 Frances eller öfver hufvud 10 Francs 96 Centimer om dagen, och Ålunda går Tabellen alltjemt nedföre ända till 9:de klassen, som: bestar af 3,500.000 persener, och har att Åkna öfver hufvud 33 Centimer per esput. Den 10: H och 12 klassen uppgifves deremot till 22.500.000 och af