Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 januari 1834, sida 2

CorrespundentArtikel. B—s den 11 Januari 1834. S. T. Säsom före detta gammal Götheborgsbo, är jag nyfiken erfara, hurn det verkligen tillgatt vid det den 9 dennes i Rikets andra Stad förrättade Radmansvalet. illfölje häraf, begagnar jag tillfället med en Resande att tillskrifva Titoch tager mig dervid friheten anllalla, att genom Tit. tidning blifva underrättad om förhallandet är sadant, som ryktet förmäler. Bland mycket annat berättar man neml.: att de skamlösaste intriger härvid åstadkommit ett högst oräntudt restltat: att den som. tillföljehäraf, erhallit de fleste rösterna af Borgerskapet, (ellurn ingen enda af Magistratens) lindrigast sagt ej varit sa mycket härtill berättigad. som nagon af de öfrige candidaterue, med undantag dock af en enda, om hvars ringa competence meningarna lärer vara tämmeligen odelade: att slutligen äfven de mäst ömkansvärda bureaneratiska considerationer och slägtskapsförhallanden tvungit mer än hälften af de röstägande, att, trots deras gifne löften, antingen alldeles icke rösta, eller, som jag anser vara föraktligt. lata förleda sig att lemna sine röster at helt andre personer, än dew de förut med hand och mun lofvat gifva dem. Hvad angar ofvannämde helt och hallet orneriterade sökande, så vill man veta, att denne, för att kunna söka ifragararamde ledighet, nagon vecka före valet, begärt och fatt afsked fran innehatvande tjenst innom Stadens verk, under löfte, som det säges, att. i fall planen att atkomma domarestolen skulle misslyckas, da, aterfå den syssla han afsagt sig! emedlertid lyckades som mam sunnit. icke detta, nu för andra gungen förnyade, försök att illudera en författning, som bestämt innehaller: Åatt till Ftadman af illiterata classen skola väljas i handeln knnnige mån , i motsatt fall hvaraf. man mwahända nästa gang fatt se sjelfva Stadsbudet göra pretensioner att komma under omröstning. Skulle nu allt detta bekräfta sig, (det jag har svart lör att tro) så vet jag icke, huru man skall göra sig reda för sa mycken välvilja, och om, till raga på denna beragenhet-, den ifragavarandeE nu verkligen skulle aterfa den tjenst. han under sadana asperter lemnat. sa finnes neppligen härtill nagon annan bevekelse-grund, än den Moraliska? att mannen, ehuru han. som hvar och en känner, förstatt att göra sin syssla sa indrägtig som möjeligt och saledes äfven är hvad man kallar väl behallen, dock, med afseende pa dess nultiylicerade hushallsbehof, bör komma i atnjutande af all möjelig gunst. I afvaktan af Tit. tillförlitlige underrättelser uti omskrifne ämne har äran tekna med mycken högaktning