Handels Theori och Politik. En handbok för Statsoch Affairs-mån. Af D:r Carl MURHARD. 2:ne Band. Göttingen Dieterich. (Forts. f. föreg. N:0.) -Ett öfverraskande exempel af denna vexel-verkan lemmar oss Södra Amerika. De mest uppodlade, skönaste fälten i Mexico äro, efter von Humboldts föräkran, de som omgifva Bergverken, d. v. s. Slätterne som utsträcka sig ifrån Salamanca ända inemot Silao. Guanaxuato och Villa de Leon. Öfver allt, hvarest Metallådror blifvit upptäckta uti de minst cultiverade delarne af Cordillerne, på enstaka och ödeliggande bergsslätter, har Metallgrufvornes bearbetning uteslutande gynnat jordens odling: grundläggandet af en stad följer omedelbart på brytningen af en betydande Bergsschacht, Bondbyar uppresa sig rundt omkring och en grufva, som i början stod isolerad i midten af vilda och ödsliga klippor, jemför sig innan kort med de, sedan urminnes tider, uppodlade landstråckorne. Fullkommandet af uroch industriellaproduktionen håller beståndigt lika steg med upplifvandet och utvidgandet af Handelsröreken: i det förhållande som de förra tilltaga, vinner också rörelsen i omfang och betydenhetiFrågan, om Köpmannen egentligen är att råkna till antalet af producenterne i Landet, om Handelsständets arbete kan kallas produktift, har författaren I rigtigt upplöst, emedan han närmare bestämmer den, innan han skrider till I dess besvarande. Omedelbar produktion, en atgjord och direkt tillökning af natlon-inkomsten, kan enligt hans asigt icke tillskrifras Köpmannen, det enda fallet undantaget, då han uppträder såsom mellanhandlare. Uti den inre handeln spelar Köpmannen, precist så som uti verldshandan. rolen af en förmedlare emellan producenterne och förbrukarne af varor; han tager af de förra öfverflödet af deras afhastningarför att erbjuda det till de sednare, han gör bada en väsendtlig tjenst, och erhäller af dem för denna tjenstgöring en lön: men dema lön är icke nagon ny produktion utan eudast en del af vinsten, som af byteshandeln tillflutit producenten och förbrukaren. Ett alldeles lika förhallande äger också rum i anseende till den utländska förbruknings-handeln. De summor som våre köpmån vinna genom en sådan handel, äro i sjelfva verket icke annat ån arbetslön och capital-vinst, hvilka desamma antingen draga af oss Insändare, derföre att de tillföra oss främmande varor och afsätta vara på utrikes-orter. eller som tillfaller dem af utlänningar, hvilka de tillföra vara varor, eller ifran hvilka de hitförskaffa oss främmande varor. I förra fallet, nemligen om vi sjelfva nödgas bevilja våra Köpmän nämnde lön och capital-vinst. kan igenom denna våre köpmäns ifrågavarande vinst nagon förökning af var national-inkomst aldrig komma i fraga, ty hvad desså vinne, tillslyter dem af var handtering och var inkomst. Men ocksa i andra fallet, om uetn!. våre Köp:näns viost tillflyter dem af utlänningens. är denna vinst icke att Dotrakta sasom en tillökning af den äkta National-inkomsten; ty vid edewatimen öfver beloppet al vare på utrikes ort afsatta produkter, böra vi, (om räkansen skall rått uppgöras) icke allenast uppföra det värde eller pris som dessa produkter kunna kafva hos os hemma i landet, utan fast mera det fulla värdet eler priset, hvarföre utlänningen emottager desamma , och vid de främmande artiklarne icke det pris som de ho? oss hafva, utan fast mer det pris utomlaads, hvarföre man inköper dem. Ofrerlemna vi saledes, som detta vanligen sker, de til utförsel bestämda produkterne till vare Köpmån till afsätttning utomlands för värt handelspris, och sälja vare Köpmån dem till utländningar för utländska priser, eler om vi erhalla af vare Köpmån de främmande varorne endast till vart lands pris icke till utlånningens pris, så är ater den vinst som vare Äpm an skörda i dessa afkärer. ingenting annat ån en vinst som de göra på var räkning, hvillket salales icke förökar var National-inkomst. utan vid denna beräkuing äfven som i det först uppgifna saliet eudast bildar en genomlöpande post. Ä (Forts.)