(Insändt) Då nu snart våro Riksdagsmän: skola göra sig resefärdige, för sitt ansvarsfullla kall, önskade mången känna, i hvad form och på hvad sätt deras Fullmagter och Instruetioner utfärdas! Den eller de Aurorireter, som gjort det förr, gör det äfven nu, det vet man väl, och, man är ock öfvertygad, med: bästa sitja och -amvete. Men då frågan är af så allmän beskaskanhet, och icke mindre, än hela Nationens, hela Fäderneslandets väl är n der afgårand, månne icke då, ett allmännare sammenkallande af de våäljanle, hvar och en på sin ort och inom sitt samhälle, vore ef nåden, och månne icke en allmän Rådstuga vore lika så ändamålsenlig, som för Rådmans val, Fattigförsörgning o. 4. v. Det tyckes åtminstone icke vara ur vägen, att dem det rörer, hvars väl är i fråga och hsars kostnad det är, mera: allmänt hördes. Måhända skulle mången obemärkt mans mening eller yttrande, kunna alstra ett nyttigt förslag. Weterligen har vår stad ingen enskildt fördel att begåra, eller finnes för Götheborg några enskilda fördelar att bevaka, mer än frågan om Inqvarteringen, som man bör tro går igenom, som vid sista Riksmötet fullkommelig utarbetad, efter den berättelse våre hemkomne Riksdagsmän då hugnade 083 med, nämligen : att Staten och icke staden: bestode Inqvarteringen. Man väntar, då 2:ne äro desamme, som då, att de förhoppningar de gilvit icke nu gäckas. Lik-å: att staten, till någon betydelig del, understödde vår Fattigvård, för den betydeliga Personal från härvarande Garnisoner, som densamma får underhålls... Förhållandet motsades väl af en betydande TFTjusteman vid sista Riksdagen; man hade så gerna önskat, att en så aktningsvärd Man tagit mera notis af rätta förhållandet. Skulle samma motsägelse äga rum äfven nu, skulle det bevisa rent af lamhet, att icke factiskt bevisa sanningen häraf, Att i allmänhet på förhand föreskrifva, hvad som bör yrkas eller medgifvas, låter sig icke göra. Ordspråket : att man icke kan sitta hemma och göra marknad:, gäller i synnerhet här, Likväl äro flera frågor af. större vigt.