jar en sammansåättning al okUunnighet och låttja, så Intresse I . 2 3x ras hon icke heller af något. Öfverlemnande alla omsurH ger och all försigtighet åt andra, uppsaknar hou icke förr i i då allt är för sent. än i sjelfva farans ögonblick, Liknöjaheten är således en verklig moralisk last, Särdeles i politiskt afseende är hon lika skamlig som farlig. Det gifves liksäl vissa tidpunkter då man fattas deraf, ett förhållande, hvilket då det ej kan gillas, man åtminstone söker ursäk:a. Till exempel vid slutet af en revolution , sedan så många bländverk blifvit tillintetgjorde, så många ansträngningar onyttiga, så mycket blod utgjutit, är det ick underligt om medbo:garue innom ett samhälle fartas al en viss nedslagenhet. Men denna moraliska trötthet, som är en följd af stora ansträngningar, kan icke vara af lång varaktighet Ilnuom staterna i äldsta tider var det utan tvifvel förenadt med någon fara, att begisva sig till de allmänna samlingsställen, för att befatta sig med sitt lands politiska ane lägenheter; men med den representativa monarkien infördes ett mera enkelt, beqvämliet och ingalunda farligt rätt att med nytta och framgång blanda sig deri. Ett votum, hvars kraft gäller flera år ; omsorgen att inhämta underrättelser om förefallande händelser, hvilken, laf-ad vare den periodiska tryckpressen, blifvit så underhjelpt, äro medel, som förena lätthet med minsta möjliga fara. Genom sitt val af den eller den deputerade, bidrager man att bilda den majoritet, som skall besluta öfver styrelse-systemet. Cenom de underrättelser man skaffar sig öfver händelserna skapar man sig ett omdöme och bidrager, utan att ens sjelf veta deraf, till bildandet af opinionens välde. Voterings-rätt och upplysnings-begär äro således de en. kla och säkra medel, hvarigenom en medborgare af ett moderut samhälle förvärfvar sig en rättvis del af inflytande på dess styrelse. Om han icke åsidosätter hvarje skäl, som blott har moralisk värdighet till grund, har han likväl ett materielt och omedelbart intresse, hvars vårdslösande är lika dåraktigt som brottsligt. Når man betänker allt hvad som afhandlas och beslutas iunom kamrarne, så besriper man icke huru en politisk liknöjdhet kan sinnasNär man, i frågor som röra lagstiftuingen, den politiska maktens organisation och tryckfriheten, hör vissa personer sä. ga: Det der angår oss ich e, är det ett råsonnement hos idioter, hvilka afsäga sig sjelfva rättigheten att yåtra sin me ning öfver de vigtigaste samhällsfrågor, som frivilligt uteAuta sig fråu den intellektuclla bilduingens högsta område; men hvem kan säga: Det der angår oss icke, när frågan är om budgeten, tullverket, handelsoch arfs-författuinga, m. m. Det är alldeles som en klient skulle säga, det hans process rör hans advocat, men icke honom sjelf. Budgeten intresserar den skattdragande icke allenast i anseende