ÄLV AU 411 116471(61 MA MUTIAVA 1—44 4— 474-42 äe 7777ff70 Rv U06—— 22e 22 det, om med ordet vettenskap i politik förstås handelsoch lefnads-vett, verldskännedom och erfarenhet ; ty den politiska vettenskapen består mera utaf kännedomen af facta, än utaf kännedomen af ider. Derifrån det omåtliga svalget, hvilket skiljer de lärde och statsmånnen. Att känna facta, bedömma menniskorna, värdera omständigheterna — detta äro denna vettenskaps elementer ; den har följaktligen ingenting absojut ; den är relativ till tid och rum: man bekänner sig derföre icke dertill, man förklarar den. Orden i denna vettenskap äro icke abstractare än dess grundsatser. Följaktligen äro orden Monarchie, Aristokratie och Demokratie icke vilkorligen uppfundne. De hafva uttryckt facta, innan de voro theorier, och till och med facta, som efter tidehvarfven och nationerna åro föränderliga. Detsamma gäller om ordet constitutionell. Detta ord uttrycker en combination, blandad af åtskilliga interessen, som åro bestämda genom ett fördrag. Dessa combinationer förändra sig följaktligen som interessena sjelfva. Så kan man säga om Frankrikes regering, det är en constitutionell Monarchie, liksom om Storbritanniens regering, att den är en constitutionell Aristokrattie och om de Förenade Staternas, att den är en constitutionell Demokratie; emedan det är Monarchien i Frankrike, Åristokratien i England och Demokratien i Nordamerika, hvilken utgör Regeringens grund och emedan, i dessa tre länder, styrkans och interessenas verksamhet, som regerar dem, år bostämd genom en constitution. Det constitutionella är det, som är constitueradt genom ett contract. Det gifves derföre inga absolut constitutionella former. Hvarje constitution är relativ, emedan den i verkligheten icke är annat ån interessenas constatering, som är kallad att leda dem. Den egentliga representativa regeringen för hrarje land, för hvarje nation år derföre den , som bäst representerar folkets interessen, hvilket den regerar. IIvilka äro mr de interessen, som en charta i Frankrike skulle constatera och regera ? För att definiera dem, latom oss undersöka landets och samhällets: för hållanden och ställning. Ända till franska revolutionen satte de constitutionella theorierna de soeiella interessenas strid mellan Konungamakten och Folket i en aristokratisk styrka ; så uppfattade theoretikerna representativ-regeringen efter Englands exempel. Men det blefre icke ett sant uttryck af vårt samhälle och vart tidehvarf. Da den gamla franska Åristokratien år störtad och tiden ensamt. och blott en ganska lång tid, kan frambringa en ny för ett nytt samhällstillstand (tyman improviserar icke historiska minnen, hvaraf Aristokratiens hela bländverk bestar), så följer deraf, att nuvarande samhällets strid å ena sidan blott existerar mellan jordens och egendomens permanenta och a andra mellan handelos och iudustriens rörliga interessen : följaktligen ligger öfvervigten ögonskenligt i interesset att upprätthalla konungamakten. De commerciella och indastriella interessena vexla med borgerliga samhäållets sörhallanden: derföre en valbar och ofta förayad Deputerade-Kammare. Jordbe-ittningens interessen äro till sitt väsende beständiga; derföre en icke. valbar Pairs-Kammare, som är en permanent och (hvilket man måhända ännu en gang tillater, när 1830 ars revolution fatt bilda sina aristokrater) ärftlig Kammare. Det allmänna interesset är opartiskt och oföränderligt som sjelfva samhållet; derföre en ärftlig dynastie och en afmätt konungamakt. DPetta sakernas tillstånd, dessa betiug för vart borgerliga politiska samhälle äro icke det improviserade resultatet af en revolution: de förega och ösverlefva den : theorikermas villfarelse år, att tro, det en revolution undanrödjer allt hvad som äger och äägt bestånd. och att hon. genom en spekulation, är kallad att skapa ett nytt samhälle, böjligt för användandet af liksormiga och absoluta grundsatser. Ett samhälle, på hvad tid af dess tillvarelse man undersöker det, skall AAm2.. VD — PF FP, FTF f4 ee 4