som vice Taleman i Presteståndet nämnes Biskop Wingård, i Borgareståndet en presumerad Riksdagsman ifrån Götheborg, och i Bondeståndet, som vanligt, Jon Jonsson; såsom Sekreterare i Bondeståndet, förre Sekreteraren IIäradshöfdingen Bergström;? och anser med anledning af dess innehåll icke olämpligt att från Stockholms Aftonblad inrycka nedanstående utdrag af ett bref från Gefleborgs-Län. Af åtskilliga bref från hufvudstaden hafva vi här på orten förnummit, att ryktet derstädes ibland de blifvande Talmännen i Riks Siånden, visserligen icke osannolikt, utsett Bankofullmäktigen Johan Longberg till. Taleman för Bonde Ståndet; en förmodan som måste äga ett särskildt iutresse för denna ort, hvarifrån Longberg varit Riksdagsman. Den betviflas också icke af någon häromkring. Bankofullmäktigen Longbergs parlamentariska talanger och skicklighet som talman, åtminstone efter en åsigt, äro tillräckligt viisordade. Likväl torde ännu en omständighet härvid återstå. Det torde nemligen icke på förhand böra tagas för alldeles afejordt, att den opinion, som utnämner talmdän, altid är densamma som den, hvilken utnämner Rihs lagenicin. AW vara det senare är dock ett vilkor för att kunna bli det förra. Om således dessa båda åsigter ej harmonierade vid valet, så kunde det möjligen hända att Tit:i förmodan slår felt. Longberg äger visserligen island sina ståndsbröder häromkring en ganska vidsträckt personlig inslytelse, icke blott såsom en ganska förmögen man, utan äfven genom den drift, omsorg och välvilja, hrarmed han i hufudsaden går sina kommittenter tillhanda i enskilta uppdrags uträttande, hvari hans vistande i Stockholm och florfalliga högre relationer sätta honom I tillfälle att vara verksan. Mycket talas således för honom i röstvägen, och då han nyligen var hemma och gjorde sitt, som man hir kallar det, elcktorskalas, minskaddes sannolikt icke de auledningar man af det föregående har skäl att himta. Men i den andra vågskålen ligger den skiljaktighet, som finnes em llan tendensen af hans senare riksdagsmannabana och den väljande plnralitetens opinion. Allt ankommer således derpå, huruvida denna är starkare eller svagare än de enskilta förbindelser, hvari många stå till honom personligan. I förra fallet har Longberg en modtäslare om för troendef, en Bergsman vid namn Anders Andersson i Fagersta, hvilken åtminstone lärer komma att dela rösterna med honom. IIurndant resultatet än må blifva, så lärer det utan tvifsel emotses med allmän nyfikenhet, i anseende till vissheten, att, med valet af Longbergs person, äfven TalmanWAR RATAR — — FVT ARENOR ENSE — NEED DELA VERK TLAA AA NA ——7k AAÄAA —L —4 AAAAA —