—— 7— 27— 7—77—47—L 4 7—44—44448 SVAR SAVANN 9011 hållet afgjord, emedan deraf uppstå så många obehagligheter för publiken. Oaktadt detta, så må man tillåta mig som främling att säga några välmenta ord, hvilka, som jag hoppas, icke äro ur vägen. Det är tredje gången, jag upplefver en cholera-epedemie, och tyvärr ser jag här alldeles samma tecken, som öfverallt visat sig, hvarest denna olyckliga sjukdom första gången har yttrat sig. I Berlin, Wien, Hamburg och Altona voro liksom här, vid sjukdomens första utbrott, cholera-lazaretter det medel, hvarigenom man hoppades sätta gräns för detta onda, och huru litet motssarande ändamålet har öfverallt detta räddningsmedel vigat sig! Man känner af Tidaingarne de förebråelser, son Konungen af Preussen ossemligen har gjort läkarne, och hvilka isynnerhet afse detta, samt om spärrningskordoner samt karantänsanstalter. I Wien hafra Tidningarne lärt oss, att mån funnit cholera hospi:alen alldeles ändamålslösa, och då sjukdomen vi-ade sig andra gången, blefvo de icke mora begagnade; man skötte de sjuke i husen, och hvarest fattigdom eller dylika omständigheter gjorde det alldeles nöd vändiegt, förde man de sjuke till de vanliga sjukhusen. I Hamburg och Altona, hvarest jag har öfverlefsat epedemien IS31 och 1532, sick det på samma sätt. strilka omkostnader hafva icke cholera hospitalen förorsakat, och likväl 1 SS s olo de 1882 alldoles ohegagnade, emedan iman 158 hade erkänt deras ändamåleläsket. De sjuke, som icke kunde skötas i deras boningar, fördes till de vanliga sjukhuscn, oeh deraf uppstod ingen skada för det allmänna sundhatstillständet. Skalle man icke söka att draga fördel af denna dyrt köpta erfarenhet från de af denna ödeläggande sjukdom redan hemsökta linder ? Öfverhafvud, och daorurLi skola de erfarna te lähare utan tilfel stämma öfverens moed mir, kan maa förebggea denna sjuklom, men har den först verbligon kommit till utveckling, gis es der vil endast få 1? titlsllen, då max ha kunsat curera den, Nu frågas huru Sjukdomen f rekommes, och jag tror erfarenheten ligger det ta obestridlig i dagen. Först måste man söka att lugna publik n, ty ifred fen fruktan b fordrar smittan. Ordenidig l faad-sirt, mel nåigoa mora uppmärksamhet på sig sjelf än annars sker, kall i alimänhet vara tillräckligt att bibehålla sis halsa. Sisaart man känner sg det vingaste opasslig, skall man använda virmande medel; et godt, varmt par bamill-, flädercllar m liss he äro gill bäls, noga ko d 1 räck! ga att hm a sj: klomen i dess början. De starka, så alimin afl kirne anb falda preservatis-dropparne äro me a ska lliga, än ÄÅixnockea. Öf. erallt kan en omtönksa mn och färnsigti: hus noOler uträ a mera, än en läkare. Mn till hHäufetdsa en, befrästande de fattige, ibland hvilka ÅJ ek damen, af litt beg iplga orsaker, finner sina flesta offer. Skalle det uder ofvannämnda omständigheter icke vara 22... RER ;F UTREDA SNR RS Vs ENSE T SPAR