nödsakade tll kapitulation. Således når Engelskå nationen, genom en tillfällighet, hvaröfver den just icke kan berömma sig, köpt besittningen åf denna fästning med en förlust af icke mer än 60 döda och 220 blesserade, medan Spanien förgäfves bortslösat millioner och sina undersåtares blod för att återeröfra den. Flere gånger, särdeles åren 1726 och 1769, har Spanska Regeringen användt några anstränguingar, i afsigt att fördrifva Engelsmännen från dennna vigtiga post: men alla mot Gibraltar rigtade expeditioner synas obetydliga i jemförelse med den belägring, som det under Amerikanska sjelfständighets-kriget uthöll. Denna märkvärdiga belägring varade nära fyra år. Hertigen af Crillon kommenderade Spaniorerna och deras allierade. Försvaret leddes af General Elliot. De allierades batterier lossade stundom tusen skott på en dag. Hela antalet af de under belägringen afskjutna kulor steg till en half million, Ofelbart har antalet af döda dermed stått i förhållande. Men använde alla kända medel för att tagå platsen, och äfven flere nya uppfinningar datera sig från denna Gibraltars belägring. De allierade byggde 2:ne flytande torn (då äfven flytande batterier kallade), som förde 209 kanoner; de voro kuloch bombfrie , samt hade följakteligen ingenting att befara af de kända försvarsmedlen. Men man hade tj kunnat förutse alla möjliga uppflaningar. Uagel-männen nyttjade glödgade kulor mot dessa rörliga fästningar, hvilka kunde nalkas vallarna och välja de fördelaktigaste anfallspunkterna. Medlet lyckades ; ka lorna inträvgde i trädvirket och antände det, och vid midnattstiden voro dessa flytande traon, hvilka ännu om morganenantgjarde de älägra-sl-s-kråäck, icke annat än ofantliga bål de des förstöring. De tappre, men olycklige Spaniorernes bedör synts endast vara bygada till de beligranlägenhet, hvilka voro inneslutne i dessa torn, var i sanniang förskräcklig. Utifrån besvärade at fästniagens glöngade kulor och innanför af lågor, omgif.e af ett fiendiligt element, af-kurne från återtåg genom Engelska fotillin, hade dei denna yttersta nöd endast valet af dödssätt. Från denna tid har Gibraltar ostördt tillhört England. Ginraltars klippa allena skulle kunna betraktas tåsom en högst egen naturprodukt, om den ock icke innehöll den helige Micharls håla ; och i fall Gibraltar icke blott vore märkvärdigt genom sin fysiska skapnad, skulle detta underjordiska rum vara tillräckligt att gifva det en förtjent namnkunnighet. ingången till berörde grotta är trång, och emedan den äfven är omgifLen af buskar och slingerxäxter, kunde dep LL MTQ: 7cy ii---VVg ;7o A-q2 q——