saken genom några srängaingor i framställningen, som visar att han mera hållit sig till ord än till sak. Och då detta ögonvittne yttrar: huru lättsinnigt dumdristigheten vågåt, äfven denna gång, rycka fram för sin lilla publik, skulle man kunna tro, att han här menat och tyckt sig så Bevaknings-Chefen? som ryckte fram för sin lilla bataljon, åtta man högt, — i sanning en liten publik, men dösto talrikare voro åskådarne af detta spektakel. — IIUFurida Bos vaknings-Chefen hade trekantig hatt eller mössa är likgiltigt, blott han hade hufvud, hvilket ägonvittnet? väl icke vill bestrida; likgiltigt är Efven hvar han bar sin gusåmedalj; troligast är doch, att han ej hade den på bröstet, för att få nyttja bandet i knapphålet, hvilket ser mera riduerligt ut; emedlertid känner man dock att han stundom nyttjar trekantig hatt och bär sin medn!j på bröstet, hvilket vid ett så högtidliet tillfälle ej bordt försumm-s. sen bl det väsendtliga i hela saken, och hvilket på en gång ärlika — sänt som löjligt, är att till heder för Mönsterharra, såsom brofskrif aren kallat Bexakniogs Ch sen Ä en Åreport, Ohelisk eller Baseli-k; och ImilEen mångfaldia benämning blott antyder att han ej vis-ste Kura bon rätt kulle benämna piasen, också gör namnet intet till saken,; till ock med om han kallat den Babels torn, eller Stora Mogols pelare, så finna vi dork af Önsalehocn? att den i rarimansmöälter till en löftiklädd flaggstång, som Kustt vakningepersoualen uppräestf, der den exereerat.? Lika vis ör ock att den beridna kusthevakninger gef salnt elior : honör-skott. med de erråär, brarmed den är armerad, derea 3 fevar mi Rawac feuskodunudiår, börs lalerev, Ångsp — 3 — eller hvaH man vill. tffrad 11::l fef USträtröfvare he unifkarså, då man känner att de äro aktningevhede och hederlige män, kynde den på intet sätt syfta på deras personlighet, utan på deras rustning mod Kask Ae. försndlis gen anfagen på det do ekola — jgenkåännes på Csftnd) längre håll; för min del tycker la Ä jag att de snarare likna de ädle Riddarne i Johanna af Moatfaucon, Invilken liknelse den beridna Kusibevakuingen väl icke illa upntar? — I öfriet är äfven — san ning, att allt ihop cj hio:t kan göras löjligt, utan att det i sjelfva verket var, likÄom 11 litenhet blir då den vill uppösa, högst eomiskt. Jog viil ej tala om exercisen; ty den erhindrar om den comi-ka sernen, Gå Pajazzo commenderar en man på linan och ropar: bataljon hallt! bataljon skyllra gevär Ce.; men det löjligaste är att vid samma tid, som Conselj Presdidenten i Frankrike, Sovit, e håller stilla öfver en timma utanför staden Alby), på dot alla äreportar, och alla frivillist tillställda hedersbty;glaer skulle afskassas — ådter en liten tulinär -i Sverige K atbevaknings personalen använda en hel (2) dog för att, iiil sr OM: dd 31 2 1 53 2 AA 1 4