dan sått öfver sin knlminationsennkt, och den aftager me hvarje dar i allvar, xedbarket. kraft och styrka tills man hinner att gifva nödigtläkemedel for den iavetererade sjukdomen. När tit elsjukan blifvit så allmän och epidemisk , blifva misstag i nådebevis tänkbara. Och om sådana verkligen existerade, icke kunde man vara så ohetänksam, att man skulle vilja tillskrifea Furstarne detta? Rättvisa är en Furstes första prydnad och eu borgen för folkets kärlek. Derefter kommer nåden såsom den andra jurclen i den furstliga kronan. När en Furste med sing upphöjda tänkesätt och sin skarpa blick bemärker någon blanti hapen och gifver förtjensten offentlig uppmuntran och belöning, ser folket mcd fägnad derpå och vördar hans rättvisa och nåd. bet vore at: tilloga majeståtet en vå ågnast, om man trodde, att det icke handlade lika mycket ef rättvisa som af nåd. Dessa höra dygder äro he: en Farste förenade, men icke sammanblandade. Det är blott Despoten, som auser allt för nåd, e och ti ogne slaf behålla lifvet 0 äfven då han låter gin tree Men huru i!la skulle det icke vara för don redlige och trogne uedersåter, om han aldrig kunde tra sig bafea föra went nÅgen rättvisa. uran endast och allenast nåd: iv ud. Å r 2 Ä förra lemnar den hkägro tillfredsatällelaer, då nåden blott — 2 uppmauntrar dill förtienst, Bissfvo dCfär inga andra bngnade mel vodermiln at 4 a Furstarnes nåd, än de, som af deras egen skor bsjek hl? ve bemärkte, då skulle misslag i nådebevis ku-a. kanna tynS has, Men burn många sökajcke Cer nåd utan ot ar con ) verda hcmänk:e? I ågdana fall eåÅste de Ita på f. n: äterne, och då personer tel ommeoadlära 2 och derae fUttenstr vid! och bredt framställas, anser en rättvis det. nådig Furst? för sin högsta glädje, att kunna visa sina treegna och förtjenta undersåter sift nådiga välhehar. Berta kan juicke ske med mindre uppoffring än med en titel efler dohoration! (Forts.)