Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 september 1833, sida 4

Man slipper nu att saxen svingt , Sen solen åter uppgålt har; Ty då hans sorger äro inga, Och 1I sin sång sin lur han tar, — Så länge än i våra städer Ej elden släcks och porten stängs, Så länge man om vind och väder Will veta, sen man gått till sängs; — Så länge skall man ock få höra Det sträfva, hesa brandvaktsskrål, Som ej kan någon nytta göra, Och intet menskligt öra tål