mera än en sko på ena framfoten 3), hvilket hållkarlen på Helling Sjö såg och kan intyga. gade inter BE Den ringade Bonden var en skurkkar! 2), efter huru hästarne drogo utan sparade sina emot streckhästen tills jag hunnit till förre Gästgifvaregården Bugerde, der jag låt dem hvila en half Timme. Ser äermera då de! bar utföre körde han på så att den halte hästen od nytta. Då Landvetters Skiutslag är illa hkändt och 4 flere gånger fådt sådant ärfara, i det jag blifvit uppebållen, ehuru jag åt IielliagSiö alltid tager ö:ne Hästar och är enasam på vagnen, samt ofvannämde dag inträffat, att jag såväl måSte vänta på hästar öfver rätta tiden, som fått en till skiuta oduglig hvaraf farlighet och skada varit till befarande ehuru lyckligtviateblefven, en oskodd och en sänderhruten. hrilket strider emot hvad skiutsande åligger i an-eende till sina hästar i agttaga, då de för då em taga skiutslega 5). anhåller jag ödmiukast, att åtminstone den öronringade sk juts— bonden, som Gästgifvaren kan till namn och hemvist uppgifl a, varder till Cancellie förhör inkallad och Lasligt onsvar ålagd. — Gossen som åtföljde Bonden ville icke upp: Ä 1 22 J gifva namnet å honom 6), och Hållksrlen i He Hing Siö sade sig icke veta detta eller hans hemvist, I byarföre jag icke i heller kunde få besked derom. Borås d. 9 Aug. 1830. Custaf Berg. — LÅ a 1 oo Vvidimeras P. Holmherr. F. 4. Krono-Länsraon. e tf . f . Er C — NN — 3) icke mera tan an cin pa c1t i. ep: fate f 9 Man 4 0C.. (: i den andra, om man ickr visste att det ej brukas mer än en sko på en fot. Den confugse ski ihoenton vilt SÅ les des härmed hafva sagt: att han var s8KOchd blatt på ena f. am soten, eller hade sko endast på ena fraumsoten; men att såder ut: rycka sig är att såsom redigt tänkande riktigt visa sina framfött er. ekulle Rärsft kuanma tra att han 4) Skurkharl, en rolig benämning : men huruvida Äcd ringade Banden håller tillgodo med epithetet och sinner sig deraf road, får man framdeles ac; — svårt torde det bli för Tit. Berg att bevisa bekyllninget om Bondens oskonsamhet mot :Areckhästen. så framt den ej genom någat streck kan ådagalägeas. Emeålär. id lärer Bonden ej kört så dåligt, då äfven Vden balte hästen gjorde nytta. 3) Wi finne af denna tirad hvad som ? äligrer är shjutsans de som taga äkjatuegaa (hvilka skjntsanår göra ej det 2), hur den W älvi-e hefarat en uteblifven fara, samt att han, ehuru ensam. alltid åt Hellingsjö tager z:ne hästar. Wi tycka dock att för en Publikan, ehura vi ej känna bans vigtighet, kunde 2:ne lIsssetar vara nog. särdeles då landtmannen under inbergningen är sjelf i behof af sine hästar. ? 6) I detta fall förtjente också gossen namn af pen kloka e2A2A2A2 kunpde