STYCKEGODS. Bland äfventyr, som möta på resor, är visserligen det af de obehagligare att vänta på skjutsbönder, samt att ej erhålla laggilla hästar. Och som det ej är allom gifvet att veta huru man bör sådant, om just icke förekomma och afhjelpa, åtminstone lagligen beifra, har ÅNedaktionen, som fått sig meddelad hedanstäående anklagelse-akt, författad och ingifven af en erfåren och Alok jurist, velat densamma, såsom ett rältesnöre i thy fall, ordagrannt med all dess . klokskap offentliggöra. Den lyder, som följer: (Afskrift.) Till Konungens Resp. Befe IIntinga! åfrande i Gö ikelorg! Den Gite innev. månad hade jag till kl. (xI) Ellofva föramiädagen bestält treune lösa brister i i Åndvetters Gäst9 Ä 8 a 1 — 9 — 1 2 7 FÖRE gifrarogård 2 imon måste icke decssminure vanta på hästarne öfter en hall timme inuan de framkomma, då jag märkte att den ene af dem var bruten å Bogen under Sclen. Pe 2:ne Ilästarne tillhörde en Bande som körde och hade ringar i öranen, men den 3:di: földe en gosse utan att nåEandorzas nun ar mi bekanl, mon. ar frästgiivoren Kan än TT boet a Ä 2a vr tr s uppgilvas. Pader körningen I) åt SirdiÖY 2S:öh märkte jag alt den eng al körarens srä-terealur var Off ösa kallat strettSto 2), hvilke st slag i vädret då cv etsas hålla emot i Backarne så att det var en 8? moriig BA gucn härvid eke träffades , den andre llaltmEE:: ban icke hade i 1) Körningen; hurnvida å. Md a LI fe attentdt vilja vi ej atgöra; det veta vi Re bevr ? så 1 11. LER iar: under körandet; ty. 1 12 nr ; :. eeh nyttjas, likasom orsdet härs end 38t HE arslor dot of lass, särdeles för att 2017 åkArnar — änt återkallar i minnet föliande anekdot: En Faso sionatil! . sd, hvilken hette RKärfing , hade hogisat ec fionst åt son af sina uaderhafsande; ; denna tarkn hje trali gon och erhåd sig ätt då Patron påkallade Ää tertjenst göra nagra små körningar för honom; t dock Patronen visligen undanbad sig2 2 YR 2) SS: rettsto? — Furn och på hvad sätt den Wälvise märkt och erfarit detta. hade varit interessant att lå veta; dock om någon ört år hvad stretta betyder, torde han kunna gissatill det äfriga. Troligen. kallades ej öket så derföre att det slog i vädret, hvari den dragande ådagalade mycken likhet med den dragne ; ty att instämma en bonde; om hvilken man vet föga mer, än att den är ringad, är väl ock att på såätt och vis sla i vädret. På ringningen har den klagande fåstat mycken vigt; förmodligen har han varit fördjupad i gygninga Balkens XI Cap. 4 3. FA 4