IIvad det förra angår, så är det af yttersta vigt, att den inrikes spannmålshandlen underhälles och befordras, att provinserne, hvilka i Sverige äro af så olika natur, i detta afseende sammanbindas, och att genom inga onaturliga anstalter sädesproductionen framkallas på de trakter, der helt andra producter med mer fördel kunna frambringas; att deremot produeterne ifrån en sådan trakt i stället utbytas emot säden i en annan, och attiallmänhet provinserne vän: jas, att ej förrän i sista instansen söka sin resource uti utländska förråd. Genom detta samband emellan provinserne, får aspannmålshandlen sin jemna, banade stråkväg. Wild inträffande missväxt är den redan vand, att tömma sitt öfverskott på ställen , der brist kunde uppkomma; och just derigenom uppkommer aldrig brist, Jag är öfvertygad, att för närvarande spannmålsbrist så ofta visar sig i vissa provinser endast derföre, att jordbruket der blivit onaturligt uppdrifvet, hiarigenom spannmålshandlen fått en ojemn och osäker gång, då deremot om de i stället försakar sädesproductionen, och vinlagt sig om bosbaps kötseln, linodling, skogsplantering m. m., kunde de emot eg a pieducters utbyte aldrig sakna spannemål. Således vpphemn er i Norrige aldrig sädesbrist utom i de år, då fisket slu föl; då deremot verige landet under samme latitnd städse klagar deröf— ver. Således uppkemmer icke heller spannmålsbrist i Stockholm och Götheborg, inst derföre att dessa städer icke pro aucera säd, men lärt säden att finna vägen till sig. Och i RR — allmännhet kan man antaga att öfverallt der, som är en säker consumtion, är aldrig brist. IRad derefter angår öfverskottef öfver det årblien hebofvet, så är det ingenting, som så brydt våra S:ateccanamiska författare. De hafva talat om öfverproduction, om skadligheten af ett för vidsträckt åkerbruk. om ndvändigheten stt utbyta sädesodlingen emot fårskötsel, oljvvexter och andra sabriksvexters odling, o. 8. v., eller också hafva de yrkat på en Magasinsinrättning, som skulle absorbera öfverskottet, Man måste också erkänna, att i de förbållanden, som en längre tid ägt rum, hafva de haft skäl fill gina farhågor, om just ej derföre till sina råd. Men dessa för. hållanden äro ingenting mindre än nödvändiga, Åt detta öfverskott kan nemligen lemnas utflygt på två sätt, dels inom landet, hvarigenom vi erinras om den i sednare tider så mycket ifrågakomna bränm insbränningen, och dels till utförsel utomlands, Innan jag yttrar mig öfver det förra af dessa användanden, bör jag förklara, att jg icke lemnat ur sigte det sedeförderfrande i brännvinets bruk, icke heller nödvändigheten att inskränka det, så vidt möjeligt är, utan alt jag sastmer anger brännvjuets allmänna och öfverslödiga bruk för Svenska folkets största olycka, och att således productionen deraf så hör regleras. att bruket