ANAClESL INA CILLA 9001 BV, H1—4 xxxä 33 lättast och säkrast hjelper sig sjelf, när ingen besatar sig dermed. Om jag således å ena sidan öfverskrider initt egentliga uppdrag, skall jag dock ej göra det aunorsunde, än att i en kort och altmän teckning förklara min menins, aen ingalunda ingå i detaljer, som alfid äro onödiga, när eruudsatserna ej äro erkände: Jag anser lika med ilr elin, att ndsättningen i imissväxtår skall härl da sig från Sveriges egna kralt att pre: cera ett öfverskott i vanliga ör; men icke på uet sil att detta öfverskott försvaras till det osäkert ån kommande missvextåret; men sålunda, ati just derföre att ett öfserskott finnes i van!iga år, må productioacen i det hela sara tillräckelig, äfven när missvivt inträflar. SUH onera, att en miss växt alarig åstadkommer större brist for närvärande, än en half millioa tunnor spanmuål, så följer al denua grundsats, att Sverige, för att alliid vara fratdadt för brist under en missväxt, icke beböfvar i van Da onda A mor : 2 a ar TUTUG::CTA mer on i-å million tunnor öfver sitt bahnas. fy när afkas ni gon vauligen öfkeretiger behefpet med 1 2 HIUIiun, mäste felslaendet af 1-2 million I afLas:uing i: K å-dUAR:fita brist, men t hafva den verkan, att öfver-kottet upphör, och att bohofova förråd blifva lika. Man ser att ett krafligt vidtagande ef ett sdan: mor l, i stället för det vanliga producriaonen nedtryckonde mod förutsätter ingenting mer än möjligheten att åtvibrivga Sverige till det hvad det fordom varit, till ett säd aariks land, och till det, som dess genländer på andra siddan Östersjön, med ett icke bättre klimat och ofla sämre jordmin, redan äro och länge varit. Fäågan kan icke heller vara om medlets riktighet, endast om dress verkstillbarhets Att hvarken naturen eller S:enska folkets indixidnalitet lagt några hinder för uppnåendet af en sådan Sveriges oberoende ställning, är lätt att bevisa; men denna bevisning skulle föra mig för långt och jag lemnar den, till dess den kan behöfvas. Om derföre inga sådane Naturhinder existera, så är frågan, hvilka andra hinder hittils uppkommit för Sveriges utveckling i denna riktning, eller, för att icke vända oss till det förflutna, hvad som framdeles skulle kunna framkalla en sådan tillökning i productionen, att Sverige, äfven i missväxtår, blir tillräckeligt för sig sjelf, och i vanliga år har ett öfverskott. Svaret ligger oss nära, All production ökar sig i samma mån, som dels den är lönande och dels afsättningen är säker. Ingen triflar, att om jordbruket är en lönande näring, skall Sverige producera ända till en million tunnor mera aån för n: avanda så framt det finnes för denna mil