finnes tillgäng. Barmnertignee ar cj avi patexnid, Ul1! OS das påträngande nöd. Rättegångar uppslå, och dermed inbördes hat, hård medfart och en söndring af medborgare, som icke ägt rum, om intet understöd blifvit lemnadt. Man må icke tro, att dessa exempel blifva enskilta och sällsyuta undantag från inrättningens vanliga följder. De ligg? trertom i inrättningens anda, och måste uppkomma vid hvarje olikhet i årsväxt antingen emellan åren eller emellan närgränsande socknar. Jag tror mig genom de anförda exemplen hafva full anledaing att sluta, att den nya inrättningen långt ifrån att mildra dyrheten och uppfylla bristen under missväxt-år, endast skall bidraga att fälla priserna de goda åren, och öka bristen, dyrheten och elindet under de svåra. Det återstår att visa verkan af den föreslagne författningen i längden, och för Sverige i det hela, betraktadt såsom åkerbruhande land. I ett sådant land som Sverige, der icke handeln såsom i andra ader kan, när den möter hinder för sin utfiykt på ett håll, genast och med lätthet vända sig till ett annat, måste ett alltid förhanden varande och disponihelt förråd af 403000 tunnor spannmål, tillgängligt öfver allt, der local brist vapar sig, nödvändiet hindra all enskilt apannmålsktandöel. Ingen köpman skall våga på speculation af9 sända till en ort en spaunmälsiast, och ingen köpman på sj Ifva orten införakrifva den, då han vet att i hvarje socken livger ett upplag af spannmål, förrän nöden är så stor, att äfven detta är förtärdt; och då är det icke sagdt, att någöt inhmskt färråsl mera siun s. Denna anstalt skall såle s briuga den inhemsha span UmnÅlshandeln derhän, att de egdesrika proxvincrnas sarunmål icke har någon säker afsättning Inom landet. Derigenoin skall productionen. nödvändigt förlora i energie och utveckling ; hvar ort skalli det närmaste reducera sig till eget behof, och när brist inträffar, ixgnnerhet, flera år å rad, skall Sverige hero af utpindningers vinningslyatnads Desse äro de grunder, hrarpå jag stöder min öfvertygelse, att det af Herr olin uppgjorda förslag, oaktadt all dess välmening, icke allenast icke svarar emot ändamålet, men tvertom motarbetar detsamma. Med framställningen af dessa grunder kunde den mig åliggande förbindelsen, att yttra mig öfver detta förslag, vara slutad. Men måhända vore det att felai tacksamhet mot Konungens Landssaderliga om org. om man endast förkastade ett förslag, som blifvit gjordt för ett godt och vigtigt ändamål, och man icke med detsamma förklarade, huru man anser, att detta ändamål, som ej på det ena sättet kan vinnas, må uppnås på ett annat, Jag utbeder mig derföre än9 eo 2 nu några minuters uppmärksamhet för att framställa i några drag de grunder, hvaruppå jag för min del anser brist OR LK 6 and PA RAA RR LL RK RR