—— — — —— ——— 2 Ä— ———— nn s — angenämt tilssfördrif, och man hör dem ej knota eller Klaga, undantagande då fångsten cj är lönande. tå Då det lider åt aftonen, återvänder, på gifvet tecken af skepparen eller båtföraren, hela flottan till stranden, der en stojande och i rörelse varande folkmängd emottager fiskarena. IIxar båt intager sin station och musslorna läggas på en stenlagd, innesluten plan, eller låter man dem ligga i högar, under säker bevakning, omkring tio dagar, en tid som erfordras, för att låta dem öfvergå i ett tillständ af förruttnelse. Sedan de blifvit behörigen sönderslagna, kastas de i ett stort med saltvatten uppfyldt kärl; hvari man åter dem ligga i 12 timmar, på det den till förruttnelse öfvergångna delen må upplösas; sedan tager man den ena efter den andra, frånskilj.r skalen och tvättar dem. Ska len eller musslorna läggas å sido och öfverlemnas till så kallade urplackare (tricurs), som uttaga perlorna med en kniptång. Å Sedan man ur kärlet upptagit alla skalen, finnes på bottnen en massa eller ett slags geums, bestående af fragmenter utaf skal, en kalkartad materia och sand. Det orena vatinet silas genom en siltrerpåse, på det ingen ting må gå förloradt. Det silade vattnet ersättes med rent och satsen omröres oupphörligt, så att sluteligen endast sanden och perlorna blifva qvarliggande på botten, der man låter dem sätta sig. Det är litt att deri finna de stora perlorna, hvilka genom deras volym göra sig genast synliga och känbara; uppsökandet af de rod är deremot ett långsamt och mycken noggranhet forärande arhete. Sedan man väl tvättat och torkat hegge sorterna, åfshiljar man dem medelst ett såll, borrar hål i fem för att uppträdnpå en tråd, brarefter de bringas i handeln. (1 f. U. S. a. K.) —F— —:— — —— ss me KA AA Ang TÅ IA FR