(Insändt.) Uti Tidningsbladet Journalen är, under October må. nad 1830, införd en berättelse om Relig ions-svärmeri. Likartade svärmerier hafva äfven utöfvsts, någorstädes på Rikets vestra kust, hvarest vissa Prestmän genom oklok och ovarsam behandling vid det heliga Ordets framställning , vorkat förargelser och fyrvillelser, till och med förstöring af samvetsoch busfrid. Dertill har brukats, under rop, skrianden, förfärlige grimacer, fotstampuingar med dunderslag i altardisk och predikstol, de mest ryslige förhannelser med uppnämning och tillämpning af alla de plagonama på helsvetes pinor och afgrunds qvzl, som sanatismen uppfunnit utöfser bhvad Bibeln, antingen liknel-evis, efler, dock alltid conditionairt, anvisat. Sådane förbannelser , det en nyligt slutad rättegång visat, hafva användta vid sjuksängar, der mingen med döden på läpparne, som under hälsodagarne i 20 till 50 år oanmärkt begått Herrans högvärdiga Narc9arn, väntande tröst och hugsvalelse af fridens sändebud is öNet försäkrats om inrymme i helfvete bland djeflar och märkrets j sälla skaror, ofta utan andra anledningar, än, att den sjuke under sin -veghet antingen icke förmått nåjakfiz besvara flere Catechesmi frågor, eburn Christendowesbeper sa. rit ufredd och annoterad vid de årliga husförhören, eler blifvit oförsynt belackad as någon skenhelig prarne eller andra lika råpporteurer. V id sådane SOCEnebnas frrättningar syldes rummen af strykende folkhopar, hvilka fällde presten som skuggan kroppen, och den med döden på plågans läger kämpfaude framstölltes för dessa, liksom i verldeligt afseende, mi sdådaren på Afrätts-j UA. På Prrellstol förvistader stundom hZr-:, alltid hehmäcbe för ganska få, om integende af högsta öreställen i YFin melen, och ett de på den yttersta dagen skulle vara med i domen öfver det stora antalet förtzppade. Wid allmän ekrift gjordes flitigt brrk af Findenvekelen, i det först förklarades, att de aldrameste 2f församlade vattvardsgäster funnits ovärdige och bundite i sina synder i den heliga Treenighetens namn, då deremot de ganska få blifvit försäkrade om frid och nåd. Den Prest, som så bestämdt trott sig könna skillneder emellan värdige och ovärdige, har sjelf handlat ovärdigt? rom utdelat den heliga Nattvarden till så många ovärdige, innan sådan behandling föregått rom 1686 års kyrkolag stadgar. tenniskor vimlade från 2 a 3 till 12 mil frår A:ka Paatarator arch S derstreck att erhära ådane orester. 2— — — — — AAA — — n::— ( — —