Prokesch, ofrer Egypten och dess Beherrskare. Andra delen af den utm irkta Resbeskrifningen: Erinringar från Egypten och Miadre Asien af Aut, v. Prokesch, Mayor i Kej-Österrikiska Marinen, 3 delar-, handlar hufrudsakligon Om Egyyteaas nuvarande tillstand och MehemedAlrs rygeriag. Förkattaren förkiarar denna regering på ect sitt, sun skall erojuda sjelfva motståndarna af hans zig flere nya synpunkter : all jordegendoms förvandlisg till siatsegcadom eller dom inbesiktning är den breda bavivarp ola Mehemed Aliis bygguad hvilar. Det ögonblick, då Vice Konnagen undear kref deana förorduning , är Egvatens pånytfödelses. Ingen blef af philanthropivns ifrige försvarare strängare taslad, ingen belaggd med skyimfligare nema, ingan är till sitt äsende mera philanthropisk än denna. — Man kan icke påkläda Egypten hläder, som måhända passa för Amerika, De, hvilka draga i filt mot det af Vice Konungen antärna svstem, skala visst icke förbise, att Egypten i hvarje ar dose blomstrande epoker blef på alldeles samma sätt behan ladt och förxalted:, och lika så litet, att i de epoker, då jordogendomen bbef Åndens egendom, , förföll landet och vardi en öken. — Josenha vishet som grundliggare ef en blomstrande förvaltwing i Egypten i äldsta tider, på den tidea, om arlifrakt och jettelika utvickling de stärsta verk och historiens samt mythens förenade röst vittnar, är förastsad i Bisela och ånnu i dag ett ordspråk hos alla österliadniagar i: Hvad gjorde Joseph? — Han inlöste alla länderier för Pharao som egendom; blott presternas länderier inlöste han icke, (sienesis 47); sedan gaf Jascph utsidet och låt bearbeta landet för Pharao. Fyra samtedelar af skörden lemnade han dem som skötte iarden, en fontodel tillhörde Konungen, och denna afsgift blef lag. — Öfver Paschans politik erhålla vi en ganska klar måluing, som isyunerhet i närvarande öganhlick gifver oas upplysning öfver killarna till hane för Förten eå farliga makt: fölementoraa, hvilka utgöra Egyptens befolkning , — Vice Konangens atällaing till Portens grannprovinser och sjelfva Porten, — fördomarna i religion , i seder och bruk, tvinga denne djerfre Furste att i utfårandat af sina planer för Egypten gå till viga med en fåörsigriahot. uvilken icke sällan syues förlama hans steg. Och liksäl är hans gång den anabbaste. IIVar sinns ett land, som på 29 år i förhållande till andra har gjort större steg — än det nuvarande EgyyV 2 . , ten? Han måste säsom en skeppare slingra sig emellan