Ran äär såg (10CckK 16Ke fattat, UTSE 1 1— ) kif och oenighet med sin Ånörare. Åtskilliga gånger äfven sedermera har han blifvit pliktsälld vid Härads-Tinget, hans käraste ställe, och nu senast d. 20 Febr. och 9 Maj 1832 för skulfning och ossdinsord, samt d. 25 S pt. för oqvädande uttryek och vid sistnämde tillfälle äfven tilltalad för svordom och fylleri. Nian finner äfven det olyckliga förhallandet som varit inom Församlingen. För detta allt blef han d. 16 sistl. Jan. förklarad Prest-embetet för a id förlustig. Sa mycket kostade det att slå en kyrkoherde. Många äro så enfaldige, att de tro sig snart kunnataga kragen af en Prest för den minsta förseelse — men här må de lira hvad det kostar. Besynnerliga äro våra Ingar, En Prest afaättes utan skonsmäl för en liten inadvertens vid lysving till ägtenskap, han må för öfrigt vara hurn god menniska och rättskaffens Prost som helst. men Lundxall kunde efter sin suspensionstid fortgå på samma stråt i 7 år, innan kragen kuude fråndömas honom. Månne detta berodde på Consistorium? — N:j — det baradde på lagen som i afseende på en Prests afsättand för dylike brott är nog mild enligt vår tanka. Efter S. Lundvalls omoraliska och i synnerhet för en Pecst vankeädrande förhållande kommer man till Thorbjörnssous besynnerliga uppförande. Denne autokrat inom Keligionens förgård uppträder med ett nit, som i tvenne asseenden är faskt och ledande till de menligaste resultater. För det första synes egenkärl k och egennytta vara den astarkaste driffjädern, och för det andra framstår han såsom vo. re han en straffprofet inam Soloms och Gomorrhas murar — och ej en sådan, som är sänd att förknuna lagens bud i förening med nådens Evangelivm för en Församling i N. Testamentet. Han fördömmer alla Lärare, som icke bruka hans läromethod. Han fördömmer menniskor på deras ejukbädd, oaktadt de bekänna sina synder och uttrycka sin längtan efter Guds nåd och sitt hopp att vinna den — likgom kunde han ransaka deras hjertan. Jan uckar dem sin tjenst På Lärdagen och gån dagen, derför att det inkommoderar honom sjas. Då den verldsliga mag en vill hindra alla hans efog, fördömmer han dess företag med förlitande till egen insallibilitet, och med det grofvaste andliga högmod ställer has sig beredd till förklaring insör den eviga Rättfärdighetens domstol För några år sedan blef en man af ett Consistorium förnekad att blifsa Prest, emedan han såsom Student varit mycket skarp i sine predikningar, och gaf Wederbörande anledning att frukta ett falskt nit för framtiden. Om det således var så lätt för Consiktarium att för lifstiden ute————— — es rn sm NN ———————L —-—p—— — ——— — ——