hafva blifvit ansedd eller andra låtit förespegla Ed, K. H. Nej, Ed. K. IL! jag bedyrar, det ingen uppoffring gifres, hvaraf jag icke för Swriges väl känner mig mägtis; och om jag ej har den lyckan med mina tänkesätt behaga Ed. K. II., så vågar jag smickra mig att genom mitt uppförande alltid kunna förvärfra rättigheten till Dess aktning. Ännu alltför svag att efter min sjukdom personligen uppvakta Ed, K. II., ber jag Ed. K. II vara öfvertygad om den djupa vördnad och sanna tillgifvenhet, hvarmed jag har nåden att till slutet af mitt lif framhärda c. I Lägret vid Bornsdorff den 3 Juli 1813, Carl Anckarsward. Frih. A. företager sig, efter slutad redogörelse för sina enskilda handlingar, en mönstring af den bekanta Skriften om Opposition och Ministere , hvilket Frih. lyckats fullgöra, utan att vid ett enda tillfälle låta bänföra sig till någre smädliga, eller ens bittra utfall mot sina motståndare , ehuru lågt och retande dessa än anfallit honom, Denna del af Frih:s Skrift upptager icke blott en mildrande motbevisning till hvad som blifvit Frih. och Oppositionen lagdt till last, utan ock en motiverad framställning af Frih:s politiska tänkesätt, i snart sagdt alla de vigtiga samhällsangelägenheter, hvilka äro föremål för Medborgares forskning och uppmärksamhet. Ilärtill återkomma vi i vår mera detzillerade Recension. Wi åtnåja oss nu med att nnderrätta våra Läsare, det Frih. främst af allt yrkar en förändring af våra representativa former, att han , i detta hänseende anför ett enskildt samtal med Ilans Maj:t Konungen, samt slutar sin Skrift med en uppmaning till Svenska Folket, att genom ekriftliga petitioner hos Konungen bönfalla om en Representations-förändring. —