on och erinrar em hans regeringssätt; men hans regime var eröfring. En här som slåss, täncker litet på uppror, och är svår all besticka; men garnisons-soldater pläga umgänge med alla klasser bland folket, lefva i alla sina behof, förhoppningar och drömmar. Regeringen känner äf en ganska väl, att Proletarierne och Republikanerne söka vinna underofficerarne. bet är ett märkvärdigt faktum, denna den närvarande Rageringens pretension att efterapa Kejsareriket ;endast för den epoken har man ännu beundran ; endast till Napoleons Regering hänvisar man ännu; man talar till och med om en Höfdings projekt, som icke utgår på mindre än, att med afseende till trivgande omständigheter, bekläda Ludvig Philip med en Diktatur. Men hvad förmådde ett dylikt vapen i så svaga händer, som Jali-revolutionens; för dem är en 18 Brumaire omzjlig, och en statskupp ännu omöjligare. Imedlertid, ända till Diktatur, hafva vi Hr Sebastianis inträde i Konseljen. J.rnalerne strida om rätta anledningen? den är följande : Sebastiani hade under sitt ministerium förvärfvat sig Ludsig Philips största förtroende. Denne Furste älskar mycket att blanda sig i utrikes angelägenheter, i diplomatiska förbindelser; Seb. äfverlemnade sig dertill med en märklig smidighet: han var Sekreteraren vid den lilla förtrogna korrespondens, som Koanngen förbehöll sig med alla Kabinetter, oafhångig af den vanliga legala förbindelse, som den anssarige ministern förde, Sehastiani är härföre oumbärlig för Ludvig Philip, och hans utnämaazude pålades Koaseljen af Konungen sjelf. Dessutom är Sebastiani gerna eråÅ i firstaden Sit Germain; han är nära förenad med denna förstad genom sin slägtskap med familjeu Coigay; man betraktar honom derföre som en underpart, ett medel att draga de persener till det nya hofvet, som afläganat sig derifran, och af inilka man så gerna skulle se sig omgifae. En del tro, att Sehastiani är utsedd att träda j Sonlts atälIÖ. Denna kombination måste i alla fall vara mora alligaen. I detta ögonslick står Hertigen af b Almation på on god fot med Doktrinärerne; han försenade sig med dem. som man väl kan märka af diskussionen öfver k igsbu-lgeten. Påmina er endast huru starkt hav på förInnd var angripen just genom denna Budget, och hvilka dystra ut-igter man hade beredt honom; detta utgick mindre från sanna besparinga önskningar, än från en Kahinettajutrig, som sökte utskuffa Marskalken, för att göra ide doktrinära ideernes och pria eipernes tirumf kullkomlig. Nu är allt åter försonadt ; Marskalken står qvar, Beträffande Sebastiani, så anser man honom för eu god rådgifsare, men hans svaga hälsa tillåter honom icke att emottaga en port