Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 april 1833, sida 2

(Ur K p B. 2.) (Forts. f. N:o 78 och slut.) Hvad den främmande skeppsfarten och lifvet i Hamburgs hamn beträffar, så är detta förhållande utomordentligt betydande. År 1831 ankomno inalles 2056 Fartyg till Hamburg, deribland befunno sig 2212 större skepp. Waru-transport-skenpen, som komma från IIiaHA Atlantiska ko. lonierna till Imamburg, kallas Cargoes. 1921 ankommo 241 sådane stora Cargoes till Hamburg; 1830 hade blott 261 ankommit. Ett faktum, som ganska lifligt talar för ImrurtHandelas tilltagande, Brasilien ensamt sänoe 122, Uestindiska, Azoriska, och Canari-ka Öarne 141, från Nerra Anmerika bade 32, från China, Fhilippinerna, Emarja och bom. bay 7 ankommit. År 18350 hade 2378 kopp från halvet inlupit, under det att till Bremen på samma tid 1834 Skepp. ankommo, likväl vilja vi icke förtiga, att detta antal år 1 1 hade mycket ökatsig i Bremen, men i Hamburg förminsla:s, en omständighet, som man väl bör tillskrifea Cheleran eler: snarare de mått och steg som man i de andra haemnarne träffade emot henne och som alltså på andra tider icke har : något inflytande, men all draminst låter sluta till ett aftagande i Handeln. Det omdöme, som vi ofvanföre fillde öfver dess betydelse och vigtighet, framställer sig ganska tydligt, om vi utsträcka den mellan Hanscstäderna dragna paralell äfven till andra större hamnar på Continenten, sås vida deras handel år 1881 genom officiella berättelser blifrit oss bekant, freqnensen i Hamburgs hamn under denna tiårymd visar sig då på följande sätt: den öfvertröfrad Rigas, hvarest 1645, och Amsterdams, hvarest 142—2 Skepp inlupo, med mer än E, Riels, hvarest 1122 ankommo. med mer än dubbelt, Pillaus, hvarest man rähnade 704 ankomne Skepp, med mer än tredubbelt, Bayonnes, InKerest åg1 inlupo, med fyrdubbelt, Ocdessas, hvilken stad 1881 såg blott 450 Skepp ankomma, Lihaus, hvarest 385, Mawres, 362 och Antwerpens, hvarest 1581 endast 268 a tifrår kommande Skepp hade inlupit, med sexduhbelt. Ovilkorligt glämmer anmärkaren vid åskådanlet af så nigtiga förhållanden, början ?e de-amma; ty dess historia lemnar äfven hör forskaren icke utan stödjepunkter för det närvarande och icke uten i vinkar för det tillkommande. Men ett helt exet behag har ernåendet af kunsk apen om den småningom följande utvick lingen och stigandet af en emporie eller allmän marknads plate. En benämning, värdig vår första och störeta tyck UIandelsstad. Den lärde, af Patriotiska Sällskapet i Hamvur, genom ett monument ärade Busch, anmärkte bland IIandelaplatser tre afdelningar eller rangordningar; han delade dem 1 Lr 2 A 7 Fr Fr Me A