(lnsändt.) Då man i allmänna Tidningar får läsa: anmärkningar, reflexioner, kritiker och dylikt, om också innehållande mindre rättvisa, brukar sådant ändå falla i smaken, när deri är något qvickt eller roligt, troligen af samma -käl som Dumboms: han tålte lätt kritiker, så snart de rörde någon ann. Men dylik uselhet, som Göthehorgs Dagblads noter vid berättelsen ur LinköspingsBladet, kan icke annat än väcka det största förakt, såsom utan både vett och qvick satir. Om de gåsaktiga noterna skola tjena till nedsättning af Hr B:s värde, så är han för väl känd, och har för många lynne, som väl icke måtte vara ett fel, och som hitintills obestridlizen gjort honom afhållen; men oanständigast har kitsligheten förgått sig mot de sällskaper, som hedrat Er B. med deras uppmärksamhet, då de utmärkas som Gäss och epithetet gåsbröst så dumt användes. Utan att vara Wadstenabo, kan mean försäkra, att pergonalen vid invigningen m. m. äger större biidvivg än Dagblads-Redaktionen (vederbörande i Wadstena tarde ursäkta, att Ins. ens tillåter sig denna jemförelse), och om Dämerna derstädes icke haft lyckan sitta för Hr Öemana pensel, som t. ex. någon här, gratis, torde de dock icke vara mindre aktningsvärda; och derföre, om noternas forsattare man säga kan: att den Patronen i vett går nära nog Kalkonen; och med all möjelig respekt för ?Pohlska klit och franska säsen, som gjort så ypperlig effekt, han nära slägting är med gåsen. D —— U vänner för att deraf störas i sitt jemna, glada, joriali ka j 4 ö i Å