AAJL IT AR JCAICU. IDPOTT ÅIII MexiCO. År 1830. Förenta Stat. 31, 410, 0b Fr. 29,622, 000 Fr. — England 4,230,000 ,, 24,461,900 — Frankrike 2,S83,C00 ,, 25,220,009 Lv, 41,529, 00s Fr. 76,769,200 Fr. Retourladådningarne från Mexico ynas derföre hafva uppgått till mindre än ungesär hälfsen mot de produkter, som der finna afsätning, emed an guld och silfser i tackor och mynt undgå till stor del tullhe ijeningens efterforskning, Man kan derföre anse siffran af importen tll Mexico såsom uttryckande reella värdet utaf hälften af fltetta lands han2— — —t—nk—cng ERE del och Lör approrimationsvir till 1G8 millioner uppskatta ; Verkliga beloppet af de trensactianer, som Förenta Staternas samt Frankrikes och Englends fertyg göra i denna del af Amerika. Våra försändningar till Mexico bestå af: bomullsväfanader för 3 3 millioner; sident: ger för nästan lika stort värde; lärfter för 3 millioner; kläden och ylletyger för 1. 504, 000 Franes; papper och likörer för en lika summa; vidare qvicksilf, er, vin, bränvin, firgadt silke, linnen och modeartiklar. Bland våra ( millioner exportvaror derifrån är cochenille för 3, eller 5; färgträd för 1 million; vidare indigo, varviile, sasenperillrot, medicinal växter och kolonial-produkter i otetvelig qvantitet. Hoodelos famgång der, liksom annorstädes, beror of politiska skiften. År 1823 erhöd oss Mexico en marknads hvarest vi sillde för 18 miltiener af våra produkter; åren 1:28 och 1:29 ver denna rikedom reducerad till hälften, och det ör ilott ifrån år 1820 våra tranzactioner återfunnit deras förra utsträckning och äfven öfverträslat den. Det är anledning att hoppas och tro, att den traktat, som blifvit afalatad med Mexico, försäkrar vår handel med detta land om fördelar, som skola medföra dess utviicning och förbättring. Mexicanska Regeringen synes först bland alla i det fordna Åpanska eller Fortvgisiska Amcrika hafrya erPönt, sit hendeln med Evropa är icle allenest för Nya Wericens regioner en penr inge-aftaire, utan önnu mer en verksam, mögtig och nödvändig drifijäcer till befordrande af folkens cit-ilisation. Nägra tullinbhomster, mer eller mindre beturgende för främmande fartyg, äro af ringa vigt för ett land, som eger 206 silfvergrufvor, och som år 1829 deraf hämtade, oaktadt deras försämrade drift, mer än 85 millioner Frncs. Hvad dess statsmän böra vilja, är att höja Mexico till företa rangen bland de Amerikanska natiorerna, och detta företag är ej annorlunda möjligt än me