den älskvärda företeelsen af Mamsell Hoffman i sitt åramatiska zenith. Herr Djurström äger onekligen aktningsvärda förtjeneter om sin Theater, men de hänföra sig egentligen till dess direktion, regie och litteratur. Honom tillhör icke endast berömmet af, att, först bland alla, hafva infört Jungfrun af Orleans på Svenska scenen (efter en version af Herr Nicander, kommer hon — som det förmodas — att gifvas på Kongl. Theatern i Stockholm under innevarande speltermin), men äfven att flitigt förse sin repertoir med de kurantaste varor tidehrarfvets dramaturger producera, Allmänheten fordrar nyhet och mångfald, öfverraskning och rörelse. Denna fordran ligger i tidens lynne; hon är eit uttryck af den mouvements-anda, som gripit nationerna och drar kultur och konster med sig. I den Tysk-theatrala dilettantismens skapelser äro visserligen rollerna flackt behandlade, men de uppbäras af en mängd efrekt-ställen, som, tillvörligen föredragna, ej kunna förfela att göra en dramatisk verkan på publiken. Den äldre Fransyska smaken har redan linge varit förträngd från bräderna genom ett yngre och friskare sekels förkastelse-dom ; och den nyare, ener romantiska skolans alster — på de lysande undantar när, som med utmärkelse och bifall upptagas på större delen af den civiliserade rerldens theatrar — himta oftast, om icke heia, dock en betydlig del af sitt värde och all tid sin kolorit af dagens och modets lokala ämnen, samt förlora derföre, likt exotiska plantor, genom omflyttning i en främmande och kyligare jord sitt doft, sin retelse, sin ursprungliga lislighet och udd. De Shakspeariska verken, med deras djupt ingripande karakteristik och outtöndien fullhet af individualisering, öfverstiga merendels nomadtheatrarnes subjektiva förmåga; och Englands öfriga dramatik , vare sig för dess obscenitet, hjertlöshet, förkonstling eller af andra Rec. obekanta orsaker, finner blott en aparsam debit i utlandet. De Spanska Skådespelen, som med deras poetiska väsen, religiösa ömhet och hjertliehet. 1 uppfinnin asrika, djerfva, klara, lätta och i Söderas brokigaste tormspel genomförda intrig, sedan långt tillbaka varit den grofva, ur hvilken andra nationer, mer eller mindre öppet och sjelfständigt öst, Synas frukta att under egna frmor deltaga i verldshandeln. Italiens både Skådespelskonst och dramatiska poesi stå i det djupaste förfall. Danmark äger få, våra theatrala behof, motsvarande originaler, ch Sverige ännu färre. Dessa omständigheter sammantagne må väl ha bevekt Hr Djurström att med Germanien, mångskrifveriets lansl, ingå i närmare relationer, Blott ön— 2 7 — 2— 7 2 Abe A