dera Motala Werkstads skulder, äfvensom för att förlägga denna verkstad. Jag ansåg ett såcant beslut aldeles olagligt, af följande skäl: Rikets. Ständer hade inbjudit actie-ägarne att, såvida Bolaget ville erhålla medel till Kanalens fördiggörande, i Riksgälds-Contoiret insätta 288,000 H:dr B:co, såsom pant för detta färdiggörande, med löfte att för denna summa erhålla fem procents ränta. Bolaget, samladt till Bolagsstämma i Stockholm, erkände då sig icke kunna dä4läigga actie-ägarne någon ny insättning, enär det första actie-contractet från deras sida redan var fullgjordt. Bolaget uppmanade dem till en frivillig insättning, som då rätteligen ansigs till den grad böra vara frivillig, ått man annoncerade i Tidningarne , att den som ville insätta, kunde dertill anmäla sig; den som icke ville, ansågs icke kunna af någon majoritet dertill fällas, Rikets Ständer hade till uppmuntran för insättningen, utlofvat 5 procents ränta och belänings-rätt i Banken, ända till 25 R:dr B:co per Actie. Det samlade Bolaget uppmuntrade till insättningen, genom löfte af ytterligare 5 procent å insättningssumman samt lofvade, lika med Rikets Ständer, att de insatta medlen skulle oförryckte återfås då Kanalen var färdig. Dessa Bolagets löften sanctionerades af Kongl. Maj:t. Hvarje insättare tryggade sig härvid. Wid Norrköpings Bolagsstämma ansåg den i allt dicterande majoriteten sig kunna förklara, att denna frivilliga insättning kunde underkastas majoritetens disposition. Jag ansåg de insatte medlen vara Actieägarnes enskilda egendom, ej tillhörande Bolagsmedlen, (emedan Actie-Contrakten redan förut voro tillfullo betalde), utan tillhörande hvarje insättares frivilliga disposition, Jag ansåg att de närvarande väl kunde besluta om sina andelar af insättningen, men under intet vilkor öfver de frånvarandes andelar deruti. Då intet skäl af mig kunde göras gällande till förmån för och till helgd af hvad i min tanka var äganderätt och rättvisa, uppmanade jag slutligen en af landets högre domare, der närs arande, att yttra sig om saken, sedd från rättvisans sida. Fan förklarade sig anse hvar och en Actieägare som gjort insättningen af de 73 eller 10 procent, äga ostridig och laglig rätt att ej allenast återfå sine insatta penningar, då Kanalen var färdig, utan äfven att intilldess medlen återfingos, å desamma njuta 10 proc. Det tredje beglut hvaremot jag reserverade mig, var att hvarje delägare af åen insatta summan icke skulle derföre erhålla i ränta mera än 5 procent. Hr Generalen och Ordföranden, äfvensom Herr Kammarherren Rosenblad reserverade sig äfven deremot. Jag ansåg detta beslut vara att bestämdt bryta hvad Bolaget högtidligen lofvat insättarne af RiksgäldsContorsfonden och hvad Kongl. Maj:t genom sin nådiga sanction äfden försäkrat dessa Actieågare. Jag ansåg Bolaget lika litet kunna lagenligt fatta detta beslut, som det kunnat