oro mycket sku ggan af en slik glömska skulle hafva smärtat mig. Herrskaremaktens glans bländade eh man med Na poleons genie: kunde jag då icke befara samma svaghet ho, han gamle vapenbroder: Men detta var icke fallet, och icke utan en inre rörelse hörde jag från den Kungliga munnen dessa ord: Jag, en republikan på thronen V — (Dagen.)