det naäamnda SKOLLEL 8L119IH 198d c00 FA kunde genom hvimlet af fienderna ej framtränga till honom. Han träffade ÄAreilsheim, Konungens Marskalk eller HofmäStare, berät:ade hogom hvad ban sett och begge förde underrättelsen till Hertig Bernhard af UVI iniur, hvilken åter hviskade tidningen i örat på General Rniphiausen som anförde heserren. IIan rådde till återtåg ; men Bernhard kommenderade till anfall och förde hären, — för hvilken Konungens kringlöpande blodiga häst var första tecknet af olyckan, — ill segern. — : i Å Att Hertig Frans Albrecht af Sachsen-Lauenburg skulle varit Konungens baneman, höres ej af genast efter händelsen. :enare spridde sig detta rykte öch fann tro i Svenska ArmGen vilken Hertigen kort derefter lemnade; det blef genom uffendorff upptaget i Svenska Historien. Ett förment vittne ar blifvit åberopadt — en Hans von Hastendorff, enligt oppeift Konungens Lifgardist, — som skall sett Hertigen aflos a skottet mot Konungen. Hans berättelse, som man träffar i flera samlingar, vederlägger sig sjelf redan derigenom, att författaren säger sig varit på tämligen långt afstånd och nyss mistat benet genom en kanonkula. Uppgiften kan blott anses såsom ett uttryck af det nämnda soldatryktet i Svenska Armeen. Det afgörande beviset emot beskyllningen är, att Banhard at Weimar förblef i vänskapligt förhållande till Frans Albrecht. Både denna och andra berättelser om lönnmord föröfsadt på Konungen midt i en brinnande slagtning kuuna således tryggt förvisas bland antalet af fabler. — Enligt fiera sammanträffande berättelser var en Page den ende, af Konungens följeslagare, som blef vittne till hans död. Hans namn var Leubelfing. Han dog af sina sår på femte dagen efter slaget , och den korta underrättelse, som han lemnade, blef meddelad ät hans far, Stads-Öfversten i Nurnberg Baron von Leubelfing och af honom uppskrifven, samt. förvarad i familjen, tills Murr lät trycka den i sina Be) träge zur Gesch. des 30:jährigen Kriegs. Pen bestyrker på det hela hvad vi anfört. Gustaf Adolph stupade kl. 12, andre säga kl. 2 på dagen, 37 år 11 månader gammal. Kroppen blef funnen om aftonen och förd till den närbeligna byn Meuchin, och der öppnad i kyrkan. berifrån bragtes liket i ett annat hus och lades på ett bord, som än sinnes; hvarefter det fördes till Weissenfels. — En Konungens Ridknekt vid namn Jacob Ericsson, sårad i slaget, hade med liket kommit till Meuchen. Sedan han blifvit läkt, vältrade han med några bönder ur byn, den såkallad Schwedenstein tilj det rum der denna nu ligger. Enligt traditionen i orten, : (Ir. Der Tod Gustaf Adolphs von Philippi, Leipzig 1832.) förmådde de ej fortskaffa den längre, ehuru det rätta stället, der Konungen föll, skall vara 40 steg derifrån närmare Iätzen. — Då jag år 1825 besökte fältet vid Litzen utpekade en bonde för mig detta rätta ställe på en åker-ren, som enUu hans pherättelse ännu kallas der Schweden-rain. Sjelfva d: II