J gast förlusten af Champollion, som uppsökt så många egyptiska Konungar, och den af Cuviers, som upptäckt så många andra stora djur, hvilka i likhet med dem icke mera existera, och som varit ogalant naog alt bevisa den gamla modren jorden att hon är flera tusende år äldre, än hon eifvit sig ut för. Låh täht sarn won! (des tites Yen vont!) framvästo Sebastiani då han erfor bperiers död, och äfven han skall snart dö, framväste han ytterligare. — Periers död väckte här mindre sensation, än hvad man kunnnt vänta. Icke ens på börsen. Jag kunde icke afhalla mig ifrån att gå till Place de la bourse, den dax då Perier dog. Der stod det stora templet, hvarest Perier blifvit dyrkad såsam en Gud och hans ord såsom ett orakel, och jag kände på pelarne, dessa hundrade kalossala, ha ilka omsirkla det, och de voro alla orörliga orh kalla, likasom de menniskors hjertan. för hvilka Perier uppofkrat sig. Oni nedslagne drergar! alldrig mera uppoffrar en ätte sig för eder, och lemnar sina höga bröder för att hefordra edert drergintresse. Migen desse små allt framjent drifva gäck med jättarne, hvilka fattiga och råa sitta på hergen, under det dessa, de små, gynnade af deras vext, inkräla i bergens trånga klyftor, och der framleta ädla metaller eller afvinna dessas minsta gnomon. Nedstigen endast djupare och djupare i edra gruf: or, hållen eder endast fast vid ledstängerne, och bekymren eder icke derom, att stegen blifva allt mer och mer smutsiga, ju djupare ni nedstigen till rikedomarnes kostligaste schakt!— Jag lider hvarje gång jag beträder börsen, den sköna marmorbyggnaden, byggd i den renaste grekiska stil, och egnall åt de smutsigaste alfirer, Stocksjobleriet (Statspapperschacker). Den är den härligaste byggnad i Paris; Napoleon har låtit bygga den. I samma s il ock omfång lät han älven bygga ett tempel åt ryktet Ack rycktets tempel blef icke fulbordadt; Bonrbanerne färvandlade det ull en kyrka, och insigde den till den heliga Magdalena; men hörsen står Färdig i en fulländad rackoch dess inflytande kan väl tillskrifvas, att dess ädlare medtäflerska, ryktets-tempel änna for:får alt vara osullbordadt, och ännu alltjemt inviges åt den ångerfulla Magdalenas smälekfullaste begabbande. Just under denna rymliga börssals majestätiska hvalf är det, hrarest stocks-Jokleriet med alla dess motbjudande figurer och oljud, brusande? häfrer sig likt ett egennyttans kaf, der ur de ödsliga menniskovågorna, de större bankirerne framskjuta såsom hajar; hvarest den enå vågen våldsamt uppslukar den andra, och hvarest öfverst på ett galleri förmärkes spekulerande Damer lika inande roffoglar på en hafs klippa. Här är dock stället, hvarest de interessen hafva sin bostad, hvilka i vår tid beslnta öfver fred och krig. Derfäre är också börsen af sådan vigt för oss. Det är dock icke lätt att noga inse dessa förut nämnde intressen, eller hvarje inverkande tilldragelse, och att