ustri, som frambringar dessa luxe-artiklar, är den ninst gynnsamma för de klassers lycka, som deraf lefvå. Orsaken härtill är enkel: då de varor, om för menniskan äro nödvändiga, beständigt och säkert efterfrågas, så äro deremot luxe-artiklarne underkastade alla modets och omständigheternas nycker. Än nedzätter en modeförändring deras värde, än hämmar ett krig, en händelse, som förminskar penningetillgången, deras consumtion; deraf förluster och vanpris, olyckliga för producen12. Också har man anmärkt, säger Say, att cheferne för sådana företag, som hafva production ar Ware vin och till föremål, göra den medelmårtBasie vinst och att deras arbetare äre de, som tarfligast aflönas. I Normandie och Flandern tillverkas de vackraste spetsar af högst eländigt folk, och de arbetare, som i Lyon tillverka guld-brokad äro höljda i trasor.? . PHvad skulle hända, säger Storch, om de rika gjorde ett bättre bruk afsina inkomster och använde dem reproductift? Man skulle producere mindre luxe -artiklar och mera nödvändighet-varor, Antalet af jouvelerare, förgyllare, modekrämare, brodäser och spitstillverkare skulle minskas, men antalet af åkerbrukare, murare, timmermän, skräddare och skomakare deremot ökas; en hop lakejer coifförer, snuggäster, gycklare och spelare af prosession skulle egna sig åt nyttiga sysselsättningar, en mängd parade-hästar skulle användas för åkerbruket eller sill transporten af handelsvaror; stora sträcker jord, nu använda till parker; skulle omskapas till äkerfällt; med ett ord, kapitalerne och industrien skulle ökas och välmägan blifva allmän? På enahanda sänt har Adam Smith, med sin vanliga skarpsinnighet, angifvit de svåra följderna af en inproduktiv Consumtion. Så industiöst, hussällsamt och tarfligt, säger han, folket är i handelsoch manufaktursäder, så utsväfvande, lättjefallt och fattigt är det i de ståder, som uppehålla sig genom ett Hofs närvaro, och i hvilka de lägre klasserne hufvudsakligen hemta sitt lifsuppe, hälle från depenserandet af gifna ärliga inkomster, Sedan han, såsom exempel, åberopat Rom, Versailles, Compiegne, Fontainebleau, Madrid, Wien och Franska Parlaments-städerne, med undantag af Houen och Eordeaux, hvilka hafva att tacka förmon iga läge för sin handel, anmärker författaren, att sysslolösheten hos de klasser, som underhäftas genom improduktiva godsegares depenser, sannolikt förstör industrien hos den arbetssamma delen af folket, Före unionen, tllägger han, fanns föga handel och ganska liten industri I i Edinburg. Sedan Skottska Parlamentet icke mera församlade sig der, sedan den upphörde att vara ett nödvändigt residens för den högre och lägre Adeln, fick den åtminstone nägon handel och industri. Den fortfar emedlertid ännu att vara residens för Skottlands förnämsta öfver-rätter och flera administrations-verk, såsom tullen, accisen m. sl..... Der depenseras således ännu en ansenlig massa af gifna årliga inkomster; också är staden mycket underlägsen Glasgow, hvars invånare hufvudsakligen lefva af kapitalers produktiva användande. Man har nägon gång anmärkt, att invånarne i en småstad, som gjort stora industriela framsteg, slutligen slagit sig på sysgslolöshet och blifvit fattiga, derföre att en högtförnäm herre nedslagit sina bopålar i deras granskap. Man nar emedlertid så ofta priset fördelarne deraf, att stora godsegare välja sitt residens i medelpunkten af sina besittningar, att detta sistnämda factum svärligen skall vmna förtroende, och likväl är ingenting sannare. Inrättandet af en stor consumtionsfocus, om det ock i vissa afseenden