Ä Från 1750 till 1760 var exporten! af jern störst 1753, 105,571 skepp:d. — minst 1752, 64, 133 d:o i ett medeltal öfver 35,000 skepp:d årligen, af bräder störst 1756 36,764 telfter, minst 1754 21,178 d:o i ett medeltal öfver 28,700 d:o af Ostindiska ö ö varor störst 1759, för 832,052 R:ds värde. minst 1753, 259,388 . — af saltad Sill störst 1760, 40,775 tr. minst 1755 (första året) 404 Alun och spik exporterades också nu till en större myckenhet, Af Alun hade väl vissa år exporten varit betydlig, såsom 1. ex. år 1751, 737 skepp:d, men ifrån är 1739 till 1745 var högsta årliga exporten 8 skepp:d, Spik exporterades 1760 öfver 800 skepp:d. Från 1760 till och med 1770varekxportenAf jern störst 1761; 100.734 skpp:d minst 1769, 70,515 di:o medeltalet af årliga utskeppningen var likväl föga mer än 22000 skpp:d. af bräder störst 1767. 50, 491 tolfter2minst 1769, 17796 d:d ; det hela hade och utskeppningen af bräder minskats, så att sammanräknadt ej utskeppades fullt 24000 tolft årligen, af Ostindiska varor var skeppningen minst 1769, 328,467 R:d. af Salt Sill störst 1764, 153, 455 tun:r 2 Äminst 1761, 62, 342 d:o Myckenheten af den Sill, som fångades vid stränderna, hade nu gifvit anledning till att deraf koka Tran, och redan första året, 1762, exporterades af sådan Tran 1018 åmar; trankokningen stod likväl i ett visst förhållande till Sillens ymnig. het, så att då exporten af Sill var mindre, blef äfven exporten af Tran obetydlig. Det var först efter 1775 som trankokningen började att med ali. var drifvas, man hade och sedan 1775 börjat en del år exportera rökt Sill, (forts, f:r.) — 2 ROR — GÖTHEBORG, Ett parti hvitt Rio socker om c:a 100 kistor såldes i går, efter utsago, till 17