Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 oktober 1832, sida 1

on Belgiens jernhandtering äses från Antverpen följande artikel! KMan talar mycket i Belgien om anläggningar af jernvägar, medan de vanliga lemnas i ett jemmerligt tillstånd, och deras iståndsättande gå ytterst långsamt. Bättre vore att göra mindre projekter och verkställa mera arbete. Om de, som leda våra angelägenheter, ville verkeligen gynna industrien, så skulle de begynna såsom en profbit, med au afskaffa gränstullen vid Antverpen emot Cöln, och använda de summor som under Wilhelm plifvit samlade, att betäcka den brist i inkomsten, som derigenom uppkommer. Man skulle vinna redan dermed en stark nedsättning i transportkostnaden från Antverpen till Cöln, och det skulle då visa sig, om ej denna minskning skulle gifva ett ökadt lif åt försändningarne på Tyskland Man betraktar här förslaget till en jern-bana från Antverpen till Cöla såsom ett medel att stärka förtroendet till vår Regerings omvårdnad för industrien, Det har till och med gifvit anledning till flera caricaturer, En sådan föreställer handeln, angripen af cholera morbus; hela Belgiska Ministeren är sysselsatt att bota den; Krigsministern gör derpå en stark åderlåtning, under det Inrikes Ministern lägger den på bröstet ett stort plåster, hvarå läses: jernvägen från Antverpen till Cöln, Jernet vid Littichska verken står i lägsta pris, wåra Coakes-hyttor sälja vu rackjern, till beredning af vanligt jern, under 110 franes (å 26 s. — 59 R:d 32 s. Bico) för 1000 kilogrammer — 7 skepp:d 6 l:pd 83 å st. 31. vigt.) och vi hoppas snart få detsamma för 100 francs. Man tillverkar häraf skärjern till spiktenar, som säljas för 250 fr, per 1000 kilogr. och skola säljas ännu lägre genom våra puddlares och valsmästares hushållsnmhet och l omtanka.? Denna nedsättning i jernpriserna är till stor 8 del föranledd af nedsättningen i priset å bränn(sle från våra stenkohlsstreck, hvilka sköna anläggi ningar äro i största förlägenhet genom communicationens hämmande med Holland på Maas-floden. åäMen om äfven, genom en förändring i vår politi. ska ställning, vi skulle kunna återfå vår stenkolshandel, hvilket skulle verka en prisstegring å brängle, ega vi dock anledning tro, att förmedelst större hushållning och ordentlighet vid våra puddlings och värmnings-prosesser m. m. vi skola kunna håle. la våra produkter vid lika lägt pris. Bland deskasa förbättringar bör först räknas den, att åstadkomma mera jern med samma antal arbetare och I lika quantitet bränsle, Wåra tillverkare stå i det— 3 — C6. AA FÄOGHIlelea )