undersöka rigtigheten af de uppgifter, som han nu å lösligen anfört och b gagnat ull sitt urskuldande. Att Borgmästaren kl. å ull 11 gått till sitt hem, för att njuta nattens hvila? tillkommer ej mig att klandra, men om äfven Borgmästaren varit nog så besväradafdagenstunga och heta, hade man väl med skäl kunnat förutsätta, att Borgmätaren ej så aldeles sorglöst bordt öfverlemna sig åt hvilan, då han, enligt dess egna medgifvande, hade anledning förmoda, att transparenten och projectet till talet, väckt ett insinueradt missnöje eller rättare missförstånd, hvilket: flere såkallade ansedde personers högljuda yttranden och utlåtanden gifvit anledning förutse, Huruvida Police-Fiska!en Greiffe, hvilken under flere timmars tid varit i spetsen för en folkhop, som urartade till våldsamheters begående, varit rätta mannen att anförtro enskildte Medborgares säkerhet och skydd, derom tror jag mig i sinom tid få tillfälle att omständligare orda, och hvad Borgmästarens utlåtande, Patt mina iillPmälen om äggelse till den skedda oordningen från Policens sida, icke förtjenar ett ord till vederläggning, angir, så får jag derå till svar lemna, att detta -ömkeliga och evasiva anförande för momenten ej bör bevärdigas med någon vederläggning, Om medhjelpare skulle vidiyfugt deducera skälen för det väckta klander,? så förmodar jag att Borgmästaren skall i hopp och förtröstan på en högre protection finna sig soulagerad; : lugna beräkningen, som Borgmästaren 1 öfrigt anser böra gilla sin åsigt, gillar jag äfven till alla delar, med förutsättande af, att Borgmästarens åsigter och beräkning tillkommit under nattens hvila och i sömnen 3 icke dessmindre fullkomligen öfvertygad, att hvarken mina medhjelpare? eller hvilken som helst skulle kunna lyckas att öfvertyga än mindre reformera Borgmästaren, Slutligen, och då Bergmästaren anser sig tillständigt, att gifva Höglofl. Justitie Canzlers Embetet något vid handen, så hade man väl haft skäl förmoda att detta något, skulle innefatta sanning och vara med verkliga förhållandet öfverensstämmande ; men deremot behagar Borgmästaren med all den continence, som tillkommer en öfvad oförsynthet, helt öppet gifva vid handen, att, raå hvarken jag Prytz eller allmän åklagare kunnat uppgifva gerningsmännen tull den oordning, rsom vid öfverklagade tillfället ägt rum, har den vsamma icke kunnat blifva föremål för undersökPning vid stadens Police-Kammare, Jag anser mig tillfölje häraf skyldig förklara, att ehuru min atsigt alldrig varit, att ställa vilseförda personer till lagligt ansvar för de våldsamheter, som de obetänksamt, under Police-Fiskalens lugna åskådande och öfvervaro utöfvadt, sedan de blifvit öfvertygade om den ringa påföljd, som ordningens våluförande skulle medföra, sedan såkallade ansedde ersoner högljudeligen yttrat sig, att de sjelf ve ej kunde göra början med transparentens och fönstrens insläende, och sedan de, på det mest vidriga och ofördelagtiga sätt för den mindre tänkande hopen misstydt transparentens empblemer, så äro icke dessmindre de, som deltagit i väldsamheterne och de, som varit ledare af upploppet, för mig ej så alldeles okände. Jag har ansett det vara den allmänna åklagarens ovilkorliga pligt, att till upplysnings vinnande anställa undersökning i målet, om han äfven ägt mindre kännedom om de ersoner hvilka i våldet deltagit, än den, han i sin skrifvelse till mig (hvilken tillika med mitt! svar derå, nedan följer) medgifvit; och skulle Borgmästarens afsigt vara, att på så sätt bortblanda korten, så förbehåller jag mig den rättighet som är efterhanden gifven, att dessförinnan få — taga af, sä AA