randes bekostnad, — ty om an möjligen en och annan här skulle idå hafva spänt sina vingar för högt; lefvat på sina kreditorers bekostnad; icke förutsett den deg som tiden bar i sitt sköte; så tvangs mången till detta: af sina vidlyftiga relationer; afaden mängd resande utländningar och andre han oundvikligen måste undfägna; så ligger håruti säger jag icke något mera ovanligt; något mera brottsligt, än att mer eller mindre förtjent hafva uppsvängt sig på lyckans tabourette, och att nu, sedan erfarenheten för hvar och en utpekat gängstigen, inbilla sig, att den nationella tarren skall fortfara, ja, måhända tilltaga, i samma mohn som lyxen och öfverflödet inom vissa boningar fugtas af, genom skatter utarmade, medborgares tårar! — Huruvida mitt projecterade tal är en — af de tal, hvilka Rikets patrioter hållit vid våra riksdagar, känner jag icke; men tror det fullkomligt, emedan detsamma, anständigt skrifvit, grundar sig på fakta och icke afviker från sannig och rätt; något hvarom jag ännu mera öfvertygas, då jag sammanhåller det med Camarillans så kallade Svar på Tal:? denna maskstugna frukt af en än nu mera maskstungen karaktär! — Det är icke genom sådane svar på tal, som folket öfvertygas att man har rätt; att man vill dess väl; — men sannolikt kommer detta misslyckande deraf, att Camarillan å sine ädle principalers vägnar, efter så många misslyckade försök; ansåg sig böra försöka ett splitters nytt skrifsätt, för att om möjligt, ?slå blå dunster för Ögonen på det beskedliga folket.— Camarillans hotande med fakta, utan att producera ett enda till vederläggning af de mina, liknar ganska mycket Camarilla-kujoners skryt 1 allmänhet: — likväl skulle jag önska, att de en gång må blifva något mera sägande än dem, den numera tandlöse Journalen på vanligt sätt lade fakta blifvit hämtade ur GötheborgsHandels och Sjöfarts Tidning, bevisar ingen ting i och för hvad Camarillan vill att de skola bevisa, häldst de till denna tidning blifvit öfverförda ur Stockholms Journal för Handel Slöjd och Konst, och tåla ingalunda en reflecterani ett par nummer omtuggat. — Att dessa så kalde granskning; ty hvarför har icke författaren deraf, som t. ex. funnit rörelsen itilltagande ända från är 1701, gått tillbaka ända till stadens anläggning, ja, till den tid då Noak kringdref i Archen, så skulle han säkert funnitän mera för vederbörande tillfredställande resultat i Götheborgs handel och rörelse, De konklutioner Camarillan häraf drager tyckas vara invecklade i en lika bristfällig linda, som dess förstånds förmögenheter i allmänhet bära stäm, peln af den tidigaste barndom. Att man t. ex, nu