— — DS — A — Då nu dagen ar inne å hvilken denna stads invånare få njuta tillfredsställelsen att hälsa en huld Monark, en Monark hvars personliga egenskaper man kan tillskrifva allt det goda, värdiga och nyttiga för landet, sora skedt sedan Dess hitkomst, hvaremot alla de misstag, som begåtts, eller allt det goda som försummats, tillhör hans omgifning och våra felagtiga former, är det med ett verkligt nöje som Redact. går att lemna rum åt ett insändt Förslag till emottagnings-Tal å Borgerskapets vägnar vid Hans Maj:tKonungens hitkom st,? hvilket, ehuru ganska mycket afvikande från det lika vanliga som obetänksamma sättet, att ideligen strö smicker der, som blott borde finnas sanning, är skrifvit både med sanns och värdighet, samt förråder en noga kännedom omoch en stor välvilja för värt sämnälle. Det lyder som följer : — pP? Stormägtigste, Ållernådigste Konung! Genomträngde af de ljufvaste känslor vid åsynen at Eder Kongl. Maj:ts nådiga blickar; lifvade af den uppriktigaste tacksamhet vid åtankan på allt det goda E. K. Maj:t för oss och fäderneslandet utrzittadt; är det med den mäst oskrymtade tillgifvenhet som invänarne uti rikets andra stad nu åter sluta E. K. Maj:t 1 sin krets, och önska E. Maj:t vara välkommen inom dessa äldriga murar! — För hvarje gång denna ära, denna nåd oss vederfares, klappa ännu lifligare våra hjertan, emedan oss deri genom lemnas tillfälle, att i E. K. Maj:ts eget sköte få nedlägga våra undersåtliga bekymmer för det. närvarande, ökade vid blicken riktad mot det tillkommande, och detta på det öppna